Förklaring av mellanårsvalet i USA: Vad står på spel för Trump och kongressen?

På tisdagen den 3 november går USA till mellanårsval. Valet hålls vartannat år och äger rum i mitten av president Donald Trumps mandatperiod, men årets upplaga väntas bli allt annat än rutinmässig. Efter en hård och polariserad valrörelse riskerar Trumps republikanska parti att förlora kontrollen över kongressen, något som i så fall skulle förändra hans politiska handlingsutrymme under resten av mandatperioden.

Samtliga 435 platser i representanthuset står på valsedeln. I senaten väljs omkring en tredjedel av platserna, och i ett 30-tal delstater hålls samtidigt guvernörsval. Dessutom avgörs tusentals lokala poster och en rad folkomröstningar. Frågor som aborträtt, vapenlagar och röstningsregler hamnar därmed direkt hos väljarna. Flera vågmästardelstater, framför allt i södra och västra USA, väntas bli mycket jämna och kan avgöra utgången.

Mellanårsval betraktas traditionellt som en folkomröstning om den sittande presidenten. Sedan andra världskriget har presidentens parti i nästan samtliga mellanårsval förlorat mandat i kongressen. Republikanerna har inför valet knappa majoriteter i båda kamrarna. Det innebär att redan ett fåtal förlorade mandat kan räcka för att flytta makten till demokraterna. Det historiska mönstret talar emot Trumps parti, även om enskilda sakfrågor och väljarmobilisering väger tungt i år.

Valrörelsen har dominerats av ekonomi, invandring och abort. Republikanerna har gjort fokus på gränsen mot Mexiko och lag och ordning till sina huvudfrågor. Demokraterna har i sin tur lyft skyddet för aborträtten och varnat för vad de kallar ett hot mot demokratiska institutioner. Den ekonomiska bilden är tudelad: arbetslösheten är låg, men många hushåll känner fortfarande av höga kostnader för boende, mat och energi.

Utgången får snabbt genomslag i Washington. Om demokraterna tar kontroll över representanthuset kan de blockera stora delar av Trumps lagstiftningsagenda, bland annat nya skattesänkningar och nedskärningar av offentliga program. De skulle också kunna inleda granskningar av regeringen och presidentens angelägenheter. I senaten handlar det inte bara om lagstiftning. Senaten bekräftar federala domare, ministrar och andra nyckelpersoner. En demokratisk majoritet där skulle försvåra Trumps möjligheter att tillsätta tjänstemän efter eget huvud.

För omvärlden och finansmarknaderna är valet av stor betydelse. USA är världens största ekonomi och en central aktör på globala energimarknader. Kongressens sammansättning avgör hur handels- och tullpolitiken utvecklas, vilket får effekter för varupriser, leverantörskedjor och industrisektorer i hela världen. Republikanerna har velat förlänga skattepaketet från 2017 och öka den inhemska olje- och gasproduktionen. Demokraterna har i stället förespråkat satsningar på förnybar energi, infrastruktur och ett starkare socialt skyddsnät. För länder och företag som är beroende av handel med råvaror, metaller och kemiska produkter kan valutgången få direkta konsekvenser.

Kampanjen har samtidigt präglats av en ovanligt skarp ton. De två lägren beskyller varandra för att utgöra ett hot mot demokratin. Båda sidor har också satsat stora summor på reklam och utskick. Eftersom valadministrationen sköts på delstatsnivå har frågan om valintegritet och röstningsmetoder blivit het. Experter påpekar att resultaten i vissa delstater kan dröja, särskilt där poströstning är vanligt förekommande.

Även om mellanårsvalen inte avgör presidentposten ger de en viktig vägledning inför nästa presidentval. En republikansk förlust skulle sannolikt tolkas som ett tydligt nej till Trumps politik, medan en seger skulle ge honom ett starkare mandat att fortsätta. Oavsett utfall väntas de kommande två åren i Washington bli minst lika turbulenta som valrörelsen.