Förnyade oroligheter i Frankrike kan stärka Marine Le Pens presidentkandidatur

Frankrike skakas av nya våldsamheter. I flera städer och kommuner har upplopp riktats mot kommunhus, som plundrats och satts i brand. Oroligheterna förstärker en bild av ett land som redan är djupt splittrat – och de kan enligt politiska bedömare bli den händelse som banar väg för ytterhögerns väg till makten.

Kommunhusen är inte slumpmässiga mål. I det franska systemet är borgmästaren en central politisk person, och kommunhuset är den mest synliga symbolen för lokala staten. Att sätta fyr på ett kommunhus är därför en handling som går bortom ren skadegörelse. Det är en attack mot demokratins grundläggande institutioner, och den sker samtidigt som förtroendet för politiska företrädare i många delar av landet redan är lågt. Rapporter under de senaste dagarna har visat på bränder och plundring i allt från mindre orter på landsbygden till förorter i större städer.

En av dem som varnar för konsekvenserna är opinionsforskaren Jérôme Fourquet, verksam vid det franska institutet IFOP. I en intervju med den belgiska tidningen Le Soir konstaterar han att våldet stärker det han kallar ”partiet för ordning” – de politiska krafter som ställer lag och trygghet mot sociala reformer och som lovar hårdare tag. När våldet blir en del av vardagen tenderar väljare att prioritera säkerhet. Det gynnar de partier som profilerar sig i frågan, och i Frankrike finns inget parti som ägt ordningsfrågan mer effektivt än Nationell samling med Marine Le Pen i spetsen.

Le Pen och hennes parti har under flera år försökt bredda sin väljarbas och framstå som mer ansvarstagande än tidigare. Men partiet har alltid haft sin kärna i krav på hårdare tag mot brottslighet och på en striktare invandringspolitik. I ett läge där många kommuner brinner och människor känner sig otrygga kan det budskapet få förnyad kraft.

Frankrike befinner sig i en politisk situation som redan var bräcklig. Emmanuel Macrons mittenregering saknar egen majoritet i nationalförsamlingen och har tvingats driva igenom flera kontroversiella reformer med hjälp av författningsregler som uppfattats som odemokratiska. Protesterna mot pensionsreformen samlade miljontals människor på gatorna, men nådde inte ända fram. Den typen av besvikelse skapar en grogrund för radikalisering, både till vänster och till höger.

Våldet väcker också frågor om den sociala sammanhållningen. Frankrike har under lång tid haft stora klyftor mellan urbana storstadsområden och mindre orter, mellan dem som gynnats av globaliseringen och dem som upplever sig övergivna. Det var bland annat den känslan som drev fram de gula västarnas protester 2018–2019. Oroligheterna nu riskerar att fördjupa dessa klyftor, i stället för att överbrygga dem.

För ekonomin innebär en utdragen politisk kris en påtaglig risk. Frankrike är en av EU:s viktigaste ekonomier och en nyckelnation i eurosamarbetet. Politisk instabilitet brukar i sådana lägen skapa osäkerhet bland investerare och företag som vill ha förutsägbarhet. Ju längre oroligheterna pågår, desto större blir risken att de får ekonomiska effekter i form av minskad turism, avbruten handel eller fördröjda reformer.

Frågan är nu hur regeringen och de politiska partierna kommer att reagera. Historiskt har franska regeringar svarat med undantagstillstånd och ökad polisnärvaro när våldet eskalerat. Men det finns en inbyggd paradox: en hård linje kan lugna gatorna på kort sikt, samtidigt som den bekräftar bilden av en stat som svarar med repression snarare än dialog. Det kan i sin tur stärka de krafter som vill se en helt annan typ av politik.

Jérôme Fourquets varning är därför inte bara en analys av ett ögonblick, utan en påminnelse om hur politiska kriser kan förändra kursen i ett helt land. Om oroligheterna fortsätter, och om ”partiet för ordning” växer sig starkare, kan Frankrike inom några år ha en regering som bygger på en helt annan uppsättning värderingar än den nuvarande. Det skulle i så fall inte bara förändra Frankrike, utan också få återverkningar i hela Europa.