Riksbanken har fattat ett historiskt beslut. För första gången på över tre år höjs styrräntan, med 0,25 procentenheter till 2,0 procent. Beslutet, som kom på torsdagen, markerar en tydlig omsvängning i penningpolitiken efter en lång period av stillastående räntor. Men bakom det som kan tyckas vara en paradoxal åtgärd – med en officiell inflation under målet – döljer sig en betydligt mer komplex ekonomisk verklighet.
Vid första anblick kan höjningen te sig förvånande. Riksbankens eget mål är att hålla inflationen mätt som KPIF på 2 procent, och den senaste avläsningen för september visade på en siffra på 1,5 procent. Det är med andra ord under målet. Men dessa siffror ger en missvisande bild av det faktiska inflationstrycket, enligt centralbanken. De nuvarande låga siffrorna är konstgjorda, en direkt konsekvens av regeringens tidigare politik med sänkt energiskatt, reducerad matmoms och halverade priser på kollektivtrafik. Räknar man bort dessa tillfälliga effekter ligger den underliggande inflationen på hela tre procent, en bra bit över Riksbankens mål.
Det är just denna verklighet som ligger till grund för torsdagens beslut. Riksbanken flaggar för att det finns tydliga signaler på att pristrycket kan komma att öka framöver, inte minst ur ett globalt perspektiv. Den geopolitiska oron till följd av konflikten mellan USA och Iran är en central faktor. Även om oljeleveranserna genom Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för råolja, har närmat sig mer normala nivåer, fortsätter oljepriset att ligga på en förhöjd nivå. Detta får direkta konsekvenser för företagens kostnader. I sin penningpolitiska uppdatering skriver Riksbanken att indikatorer för inflationstrycket fortsatt är över det normala, och att företagens kostnader har ökat till följd av stora prisökningar på bland annat oljeprodukter.
### Fler höjningar att vänta
För den som hoppats att detta är en engångsföreteelse har Riksbanken en dyster prognos. Centralbanken meddelar att det är sannolikt att styrräntan höjs under det närmaste året. Nästa räntebesked kommer redan den 16 december, och därefter väntar ett nytt penningpolitiskt möte den 3 februari nästa år. Flera marknadsbedömare räknar med minst ytterligare två höjningar under det kommande året.
Riksbankschefen Erik Thedéen antydde på torsdagens presskonferens att det kan bli tal om ”knappt två höjningar” till. Formuleringen tolkas som att det med största sannolikhet blir antingen en eller två ytterligare höjningar, där två bedöms som det mest sannolika utfallet. Detta indikerar att Riksbanken ser ett behov av att agera kraftfullt för att säkerställa att inflationen inte biter sig fast på en för hög nivå.
### Stor påverkan på hushållens ekonomi
För Sveriges bolånetagare, som utgör en majoritet av befolkningen, får beslutet omedelbara konsekvenser. Det är främst de med rörlig ränta som påverkas. Historiskt sett har bankerna varit snabba att följa efter Riksbankens beslut, och hushåll med rörliga lån kan därför räkna med en höjning av räntan på cirka 0,25 procentenheter inom en snar framtid. Detta innebär en direkt och påtaglig ökning av månadskostnaderna för många svenskar.
Även för dem som överväger att köpa en ny bostad innebär beslutet ett hårdare ekonomiskt klimat. Kalkylen för ett nytt boende blir dyrare i takt med att räntan stiger, något som sannolikt kan komma att svalna bostadsmarknaden ytterligare. Beslutet får därmed en dubbel effekt: det dämpar inflationen men ökar samtidigt den ekonomiska pressen på hushållen.
### Osäkerheter som kan driva på ytterligare åtgärder
Riksbanken lyfter i sitt beslut fram en rad osäkerheter som, om de realiseras, kan tvinga fram ännu fler höjningar. Den kvardvarande risken för utbudsstörningar, inte minst vad gäller oljetransporter, är en sådan faktor. En fortsatt hög geopolitisk spänning, med konflikterna mellan USA och Iran samt kriget i Ukraina, bidrar till en oförutsägbar omvärld. Till detta läggs även oro kring de massiva AI-investeringarna och svaga statsfinanser i vissa länder, faktorer som kan skapa nya chocker i den globala ekonomin.
Riksbanken betonar att man som alltid kommer att utvärdera inflations- och konjunkturutsikterna i ljuset av ny information och anpassa penningpolitiken därefter. I klartext innebär det att centralbanken inte tvekar att höja räntan ytterligare om inflationen skulle överraska på uppsidan. Dagens beslut är således inte slutet på en era, utan snarare startskottet på en ny fas i svensk penningpolitik där fokus ligger på att återvinna kontrollen över prisutvecklingen.
### Olika typer av ränta
Riksbankens verktyg för att påverka inflationen kallas styrränta och är centralbankens viktigaste penningpolitiska instrument. Utöver denna finns marknadsräntor, som påverkas av handeln med statsobligationer. För vanliga lån är den rörliga bolåneräntan vanligast, där räntan justeras var tredje månad. Alternativet är bundna bolåneräntor, där räntan ligger fast under en bestämd period, ofta två eller fem år.
