Kosten har länge ansetts vara en hörnsten i den fysiska hälsan. Nu pekar allt fler forskare på att den också har en direkt inverkan på hjärnan och det psykiska välbefinnandet. Robert Brummer, professor i medicinsk nutrition vid Örebro universitet, är en av dem som understryker att maten inte kan särskiljas från övriga livsstilsvanor.
– Det handlar om en livsstilsförändring. Kosten är en del, motion en annan, och sömnhygien en tredje, särskilt för mental ohälsa, säger han.
Forskningen kring kost och mental hälsa har vuxit snabbt under det senaste decenniet. I centrum står tarmen, som ofta kallas för kroppens andra hjärna. Tarmens miljarder av mikroorganismer – mikrobiotan – påverkar inte bara matsmältningen utan också immunförsvaret och produktionen av signalsubstanser som serotonin och dopamin. En stor del av kroppens serotonin bildas faktiskt i tarmen. Flera studier har visat att personer med depression och ångest ofta har en lägre mångfald av tarmbakterier, vilket har lett till en växande vetenskaplig diskussion om hur kosten kan användas för att förebygga och lindra psykisk ohälsa.
Livsmedelsindustrin har snappat upp trenden. Begrepp som probiotika, prebiotika och psykobiotika har blivit allt vanligare på produktförpackningar, från fermenterade drycker till kosttillskott. Marknaden för sådana produkter växer globalt, och flera företag inom EU satsar på forskning och utveckling av livsmedel som ska gynna både tarm och hjärna. Samtidigt varnar forskare för att marknadsföringen ofta springer före vetenskapen. Det är ännu inte klarlagt vilka bakteriestammar som har dokumenterad effekt, och många produkter innehåller för låga doser för att kunna påverka hjärnan.
En kost som återkommande lyfts fram i sammanhanget är medelhavskosten. Den kännetecknas av grönsaker, frukt, baljväxter, nötter, fullkorn, fisk och olivolja, samt ett begränsat intag av rött kött och processad mat. I flera stora observationsstudier har denna typ av kost kopplats till en lägre risk för depression. Motsatsen – en kost med mycket socker, snabbmat och ultraprocessade produkter – har i sin tur förknippats med högre risk för psykiska besvär. Forskare tror att kronisk låggradig inflammation kan vara en av de bakomliggande mekanismerna. Högt processad mat kan öka inflammationen i kroppen, medan fiberrika växtbaserade livsmedel och fiskens omega-3-fettsyror kan bidra till att dämpa den.
Forskningen befinner sig dock fortfarande i ett tidigt skede. Många studier är observationsstudier, vilket gör det svårt att fastställa orsak och verkan. Randomiserade kontrollerade studier, där deltagare tilldelas olika dieter, är ännu få. Det gör att forskarna är försiktiga med att ge generella rekommendationer.
Den psykiska ohälsan har ökat i stora delar av västvärlden, inte minst bland yngre generationer. Enligt Världshälsoorganisationen är depression en av de vanligaste orsakerna till ohälsa i världen. I Sverige visar Folkhälsomyndighetens undersökningar att allt fler rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Det har skapat ett stort intresse för icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Kosten ses allt oftare som en möjlig pusselbit, men experter betonar att den inte kan ersätta etablerad vård. För den som lider av depression eller ångest är professionell hjälp central. Däremot kan en hälsosam livsstil fungera som ett komplement och förbättra effekten av annan behandling.
Vid Örebro universitet forskar Brummer och hans kollegor om sambandet mellan tarmflora och hjärna. De undersöker bland annat hur kostfibrer och probiotiska stammar påverkar stressnivåer, humör och kognitiva funktioner. Målet är att kunna ge mer individanpassade kostråd, eftersom människors tarmflora skiljer sig åt. En kost som fungerar för en person behöver inte fungera för en annan. Därför, menar forskarna, bör råden utformas utifrån varje persons unika förutsättningar.
Även om kunskapen fortfarande är ofullständig är budskapet från forskningen tydligt: vad vi äter spelar roll för hur vi mår, också mentalt. För den enskilde handlar det inte om att hitta en mirakelkur, utan om att skapa långsiktiga vanor som håller. Kosten, motionen och sömnen hänger ihop. Den som lyckas förbättra alla tre har goda chanser att stärka både kropp och själ. Robert Brummer sammanfattar det som en helhetssyn. Psykisk hälsa går inte att reducera till en enskild faktor, men den kan påverkas – och maten är en betydligt viktigare del än vad man tidigare trott.
