Kristersson säger att han aldrig har förstått förskoleavgifterna

Moderaterna vill avskaffa avgifterna för förskola och fritidshem. Partiet presenterade förslaget som ett vallöfte för mindre än en vecka sedan, och enligt partiledaren Ulf Kristersson skulle reformen kosta omkring tio miljarder kronor. I dag får föräldrar i Sverige betala för barnomsorg, med en avgift som är inkomstbaserad och som takas av maxtaxan. Moderaterna vill i stället att förskola och fritidshem ska vara helt avgiftsfria.

Kristersson motiverade förslaget med att förskolan är en lika viktig del av skolan som grundskolan. Han sade att han aldrig har förstått varför det ska kosta pengar för en verksamhet som ger små barn en bättre start i skolan och som är särskilt viktig för barn som inte har svenska som modersmål.

– Förskolan ska ses som en viktig, integrerad del av den svenska skolan. Jag har aldrig förstått varför vi har avgifter för en så viktig del av skolan, som gör att små barn får en snabbare start i grundskolan, att barn som inte talar svenska hemma får bättre möjligheter att lära sig svenska, och som gör att de kan lyckas bättre i skolan, sade Kristersson.

Han tillade att Moderaterna länge har velat avskaffa avgifterna.

Sedan tidigare finns en så kallad allmän förskola i Sverige. Det innebär att alla barn från tre år har rätt till 15 timmar avgiftsfri förskola i veckan. Därutöver tas avgifter ut, vanligen med ett inkomstbaserat system och ett takbelopp. Även fritidshemmen, som vänder sig till skolbarn före och efter skoldagen, omfattas av avgifter. Moderaternas förslag innebär alltså en utvidgning av det nuvarande systemet, där hela vistelsetiden i förskola och fritidshem skulle bli kostnadsfri.

Förslaget har väckt debatt, och mycket handlar om hur reformen ska finansieras. Moderaterna räknar med en kostnad på omkring tio miljarder kronor för att ersätta kommunerna för de intäkter som försvinner. Utan en statlig kompensation skulle kommunerna stå inför betydande budgetunderskott, eftersom barnomsorg är en av de största utgiftsposterna i många kommuner. Därför är förslaget inte bara en fråga om familjepolitik, utan också om statsbidrag och kommunal ekonomi.

Kritiker har frågat sig om tio miljarder kronor är rätt användning av skattemedel. Några menar att pengarna i stället borde gå till att minska barngrupperna, öka lärartätheten eller höja lönerna inom förskolan. Andra har pekat på att det nuvarande maxtaxesystemet redan ger ett kraftfullt stöd till barnfamiljer, och att en generell avgiftsfrihet främst skulle gynna höginkomsttagare. Till skillnad från dagens inkomstbaserade avgift skulle en helt avgiftsfri modell inte ta hänsyn till föräldrarnas ekonomi.

Samtidigt finns det argument som talar för reformen. För många barnfamiljer innebär avgifterna en ekonomisk belastning, särskilt för föräldrar med låga inkomster eller flera barn. En avgiftsfri barnomsorg skulle kunna göra det mer lönsamt att arbeta, eftersom en större del av inkomsten blir kvar efter skatt och barnomsorgskostnader. Sett ur ett arbetsmarknadsperspektiv skulle reformen därmed kunna få positiva effekter, även om de är svåra att beräkna i kronor.

Kristersson lyfter också fram jämlikhetsskäl. Genom att göra förskolan avgiftsfri vill Moderaterna ge alla barn samma möjlighet att delta, oavsett familjens ekonomiska situation. Särskilt viktigt anser partiet att det är för barn som behöver lära sig svenska tidigt. Enligt Kristersson kan en avgiftsfri förskola bidra till att fler barn börjar grundskolan med bättre förutsättningar och därmed klarar skolan bättre längre fram.

Förslaget kommer i ett politiskt läge där frågor om skola, barnomsorg och familjens plånbok står högt på agendan inför valet. Barnomsorg är en fråga som engagerar många väljare, både unga föräldrar och äldre som ser skolan som en central samhällsfråga. Moderaternas utspel kan därför bli en viktig profilfråga i valrörelsen, men det återstår att se om partiet kan ena riksdagen bakom en så pass kostsam reform.

Inga andra partier har ännu gett besked om de kan stödja förslaget. Regeringsunderlaget har länge varit splittrat i frågor som rör skattepengar och kommunal verksamhet. En reform av detta slag skulle sannolikt kräva omfattande förhandlingar, inte minst om hur ersättningen till kommunerna ska beräknas och om förslaget ska införas i ett enda steg eller successivt.

Avgiftsfri förskola och fritidshem är inte en ny idé i svensk politik, men Moderaternas tydliga löfte gör att frågan nu har fått ny aktualitet. Med en prislapp på tio miljarder kronor är det en av de mer kostsamma skollöftena i årets valrörelse. Hur finansieringen ska lösas, och hur förslaget tas emot av väljarna, lär bli avgörande för om det blir verklighet efter valet.