Upptrappning slår mot befolkningen: ”Chock och sorg i barnens ögon”

Regeringsstyrkor i Jemen försöker nu, med stöd av Saudiarabien, återta områden som huthirebellerna har erövrat längs kusten vid Bab al-Mandab, den strategiska södra infarten till Röda havet, och söder om staden Taiz. Huthierna har skurit av den viktigaste vägen mellan Taiz och Aden, vilket innebär att den redan hårt belägrade staden återigen är i praktiken avskuren från omvärlden.

Den strategiska bergstaden Taiz har aldrig fallit för huthierna sedan inbördeskriget bröt ut 2014, då rörelsen tog kontroll över huvudstaden Sanaa. Staden har varit belägrad från tre håll under större delen av kriget, och hjälporganisationer varnar nu för att den humanitära situationen försämras i snabb takt.

Dussintals människor, både stridande på båda sidor och civila, har dödats eller skadats under den senaste veckan. Enligt Al Jazeera är över en miljon människor instängda till följd av striderna i och omkring Taiz.

Bab al-Mandab, sundet som förbinder Röda havet med Adenviken, är en av världens viktigaste transportleder för olja och flytande naturgas. Uppskattningsvis tio procent av den globala oljehandeln passerar genom det smala sundet mellan Jemen och Djibouti. En fördjupad konflikt i området får därför direkta konsekvenser för globala energimarknader, fraktkostnader och försäkringspremier för fartygstrafiken i regionen.

Samtidigt har huthierna utökat sina robot- och drönarattacker mot Saudiarabien. Minst 20 personer har dödats sedan den 6 oktober i attacker som samtliga har riktats mot civila flygplatser. Hundratals människor har skadats, och flygtrafiken vid flera saudiska flygplatser har periodvis fått ställas in.

Fathi Hazam, epidemiolog och läkare som arbetar med rehabilitering och proteser i Taiz, beskriver de senaste dagarna som de värsta han upplevt under den långa belägringen.

– För några dagar sedan var vi övertygade om att Taiz skulle falla och att vi skulle tvingas fly. Nu ser det ut som att regeringsstyrkorna kan lyckas försvara staden, säger han.

Belägringen har lett till akut brist på basvaror. När den sista vägen ut och in stängdes förra veckan försvann varorna från marknaderna. Folk blev rädda och började köpa mjöl, som blev nästan omöjligt att få tag på. Ett kilo lök har stigit från mindre än motsvarande tre kronor till 30 kronor. Potatis har blivit betydligt dyrare, grönsakerna har nästan försvunnit och bränslet har inte nått Taiz på flera dagar. Gasol är slut.

Jemen importerar omkring 90 procent av sina livsmedel, enligt FN:s livsmedelsprogram. Det gör familjerna extremt sårbara när strider stör marknader och transporter, vilket driver upp priserna på basvaror. Den statliga elförsörjningen i Taiz har varit avstängd sedan 2015, och de flesta hushåll är beroende av solpaneler och privata generatorer.

Unicef uppskattar att 110 000 barn finns bland de 200 000 människor som drivits på flykt sedan striderna trappades upp i september. Minst 30 barn har dödats. 243 skolor har stängts, vilket innebär att fler än 130 000 barn i Taiz har berövats sin utbildning.

– Det är barnen som drabbas hårdast när konflikten blossar upp på nytt. I lägren har vi sett chocken och sorgen i barnens ögon. De har skilts från sina vänner och de platser där de brukade leka, säger Ali Qasim Ali, kommunikationschef för Unicef i Jemen.

Han berättar om Taha, 5 år, som bor i ett läger för internflyktingar och såg sitt hem rasa samman framför sina ögon. Han, hans föräldrar och syskon lyckades fly i sista stund. De flesta jemenitiska barn har vuxit upp med kriget, och när våldet blossar upp igen tvingas de återuppleva traumat.

Fathi Hazam har fyra barn. På kvällarna hör familjen ständigt explosioner och artillerield.

– Barnen sitter hemma hela dagen. Skolorna är stängda och de är rädda när de hör flygplan och haubitsar på natten och tidigt på morgonen, säger han.

Jemens inbördeskrig har pågått sedan 2014, då huthirörelsen tog kontroll över Sanaa och den internationellt erkända regeringen tvingades fly. Året därpå intervenerade en saudiskledd koalition militärt för att återinsätta regeringen. Kriget har slitit sönder staten och ekonomin. En FN-förmedlad vapenvila våren 2022 minskade våldet kraftigt, men den humanitära krisen har fortsatt att fördjupas. Omkring 2,2 miljoner barn beräknas vara drabbade, varav en halv miljon lider av akut undernäring.

Trots det hoppas Fathi Hazam att upptrappningen kan tvinga parterna till förhandlingsbordet.

– Huthierna har ett stort rekryteringsunderlag och lång erfarenhet av gerillakrig. Men om den militära positionen försvagas kan rörelsen tvingas tillbaka till förhandlingsbordet, säger han.