Oljeeldade Karlshamnsverket ska ge Sverige 330 MW vinterreserv.

Den svenska elförsörjningen inför vintern har fått en sista säkerhetsventil. Svenska kraftnät har tecknat ett avtal som innebär att det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn hålls i beredskap. Om det skulle uppstå en allvarlig risk för effektbrist i det svenska elsystemet kan verket därmed sättas i drift med kort varsel.

Karlshamnsverket, som ligger i Blekinge, är Sveriges största reservkraftsanläggning och har en installerad effekt på omkring 662 megawatt. Det är en betydande mängd elproduktion, motsvarande ungefär en halv kärnkraftsreaktor av äldre modell. Verket drivs främst på eldningsolja, vilket gör det till en dyr och klimatbelastande lösning som endast aktiveras i nödsituationer.

Avtalet med Svenska kraftnät innebär att ägaren, Kraftringen, håller personal och utrustning redo att starta anläggningen när myndigheten så begär. Ersättningen för beredskapen betalas av de svenska elkonsumenterna via systemavgiften, och om verket faktiskt körs slår det direkt mot elpriset i södra Sverige.

Bakgrunden till att reserven behövs är en växande obalans i det svenska elsystemet. Medan norra Sverige har ett kraftigt överskott av elproduktion, framför allt från vattenkraft och vindkraft, lider södra Sverige av ett strukturellt underskott. Elprisområde 4, som omfattar Skåne, Blekinge och delar av Småland, är i praktiken beroende av överföring från norr eller import från kontinenten.

Detta har blivit särskilt tydligt under senare år i takt med att industrin ställer om till elektrifiering. Nya stålverk, batterifabriker och fossilfria drivmedelsanläggningar planeras i både norra och södra Sverige. Samtidigt har den planerbara elproduktionen minskat – kärnkraftsreaktorer har stängts ned permanent och ersatts av väderberoende vindkraft.

Vintern är den känsligaste perioden. Kalla temperaturer driver upp elanvändningen, samtidigt som vindkraften kan vara svag och vattenmagasinen står lågt efter ett torrt höstflöde. Dessutom har kärnkraftverken ofta underhållsstopp under den perioden. Risken för effektbrist är dock inte primärt att hela Sverige skulle bli strömlöst, utan att elpriset under vissa timmar skjuter i höjden till extremt höga nivåer.

Karlshamnsverket har en särskild roll i den svenska elmarknadshistorien. Anläggningen byggdes ursprungligen som ett baslastverk under 1970-talet, men har sedan 1990-talet alltmer kommit att fungera som en strategisk reserv. Under vintern 2010, då kärnkraftsreaktorer stod stilla och kylan var extrem, var verket nära att behöva köras under flera dygn i sträck.

Att använda oljekraft är kontroversiellt ur klimatsynpunkt, och flera remissinstanser har ifrågasatt varför Sverige, som officiellt ska vara världens första fossilfria välfärdsland, fortfarande håller liv i en oljedriven anläggning. Svenska kraftnät har dock varit tydliga med att reserven är en försäkring. Målet är att den aldrig ska behöva användas, men om läget blir kritiskt väger leveranssäkerheten tyngre än utsläppen.

Det finns även en marknadsmässig aspekt. Om Karlshamnsverket går in och producerar under en effektbrist, pressar det priset nedåt för alla elområden eftersom det är ett av de dyraste produktionsslagen på marginalen. På så sätt fungerar verket som en säkerhetsventil mot extrempriser, även om det bara aktiveras några timmar per år – i vissa vintrar inte alls.

Framåt diskuteras hur den svenska effektreserven ska utformas i en framtid med ännu högre elbehov. Regeringen har aviserat att den vill se nya storskaliga investeringar i kärnkraft, vilket på sikt skulle kunna minska behovet av oljebaserad reserv. Men tills dess att ny planerbar produktion finns på plats – något som väntas ta minst ett decennium – kvarstår Karlshamnsverket som den yttersta garantin för att svenska hushåll och företag inte ska behöva uppleva strömavbrott under de kallaste månaderna.

För den som följer elmarknaden är beskedet ändå en lättnad: vinterns reservation för kraftbalansen är på plats, och risken för att södra Sverige tvingas till ofrivillig lastfrånkoppling bedöms som fortsatt låg.