Polisen: Ökning av kapade konton i sociala medier

Allt fler unga får sina konton på sociala medier kapade – och i många fall ligger föräldrarnas betalkort kopplade till kontona. Det säger Johan Halling, brottsförebyggande samordnare vid Nationellt bedrägericentrum. Han ser en tydlig ökning av antalet kapningar och menar att en möjlig förklaring är att Meta nu tar betalt för flera tjänster, bland annat verifierade och reklamfria konton. Därmed har bedragarna fått en ny arena att verka på.

Förra året anmäldes närmare 100 000 kortbedrägerier i Sverige där det fysiska kortet inte var inblandat. Det rör sig om så kallade CNP-bedrägerier, card not present, det vill säga transaktioner på nätet där enbart kortuppgifterna används. Enligt Johan Halling kan en stor del av dessa brott kopplas till sociala medieplattformar.

– Bedragarna är skickliga. De vet vad människor klickar på av nyfikenhet, till exempel ett meddelande från en vän. Många agerar också när en påstådd support hör av sig och ber mottagaren klicka på en länk för att säkra ett konto som påstås vara utsatt, säger han.

Yngre personer är en växande grupp bland de drabbade. En delförklaring är att många unga har föräldrarnas betalkort sparade i sina appar. En kapad profil kan därmed ge bedragare direkt tillgång till kortuppgifter och möjlighet att handla innan någon hinner reagera.

Att unga drabbas i högre utsträckning hänger också samman med hur digitala tjänster används. Många är inloggade på flera plattformar med samma lösenord, vilket innebär att en enda kapning kan få spridningseffekter. Föräldrar har ofta lagt till sina kort i barnens appar för att underlätta köp, men det gör också att konsekvenserna blir allvarligare när något väl händer.

Meta, som äger Facebook och Instagram, har infört betalmodeller där användare bland annat kan få verifierade konton eller reklamfria flöden. Det är en del av en bredare trend bland techbolag att bygga intäkter på abonnemang, men den får också konsekvenser för säkerheten. Bedragare kan härma tjänsterna i falska annonser och meddelanden, och en verifieringssymbol är ett effektivt sätt att skapa falskt förtroende.

Enligt Johan Halling har Meta försökt växla upp kampen mot bedrägerierna, men arbetet är fortfarande mer reaktivt än proaktivt.

– Det vore bättre att annonserna hårdgranskas innan de läggs upp än efter att man redan upptäckt att det handlar om nätfiske, säger han.

Eftersom nätbedrägerierna ofta är gränsöverskridande samarbetar svensk polis med andra länder. Via Empact, EU:s plattform för kampen mot allvarlig organiserad brottslighet, delar medlemsländerna underrättelseinformation. Nätbedrägerier är ett av de prioriterade områdena.

Brottsligheten har dessutom blivit mer organiserad. Det handlar sällan om enskilda personer som agerar på eget initiativ, utan om nätverk som systematiskt samlar in kortuppgifter och identiteter för att sälja dem vidare eller genomföra stora köp. Det försvårar polisens arbete, eftersom spåren ofta leder utomlands och vidare till andra brottsoffer.

Antalet anmälningar är dock så stort att polisen inte kan utreda allt. Halling konstaterar att det säger sig självt att alla ärenden inte går att utreda. Samtidigt påverkar bedrägerierna inte bara privatpersoner utan även banker, försäkringsbolag och e-handeln, som får stå för stora kostnader.

Polisen ger flera konkreta råd för att minska risken. Säkerhetsuppdateringar ska aldrig göras via länkar eller meddelanden, utan i officiella appar. Kortuppgifter bör inte sparas på webbsidor. Om ett meddelande från en vän verkar underligt ska man höra av sig till vännen på annat sätt innan man klickar. En enkel åtgärd är också att spärra internetköp i bankappen när de inte används.

Lika viktigt är att inte agera under stress. Okända påståenden om att ett konto är hotat eller att en betalning måste verifieras ska kontrolleras via officiella kontaktvägar. Legitima företag och plattformar ber sällan kunder att klicka på länkar för att säkra sina konton.

Enligt Johan Halling krävs ett bredare ansvar. Fler aktörer måste bli bättre på att se hur deras tjänster kan missbrukas i brottsligt syfte. Det räcker inte att sätta in åtgärder i efterhand, när skadan redan är skedd.