Skidförbundet vill stoppa ryssar från VM i Falun

Internationella skidförbundet (FIS) har gett grönt ljus för 13 ryska åkare att tävla som neutrala utövare kommande säsong. Beslutet väcker stark kritik från Svenska skidförbundet, som tvingas acceptera det men inte står bakom det.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger generalsekreteraren Pernilla Bonde.

I en intervju med SVT berättar Bonde att förbundet nu tar hjälp av Riksidrottsförbundet (RF) för att försöka få regeringen att neka ryska åkare visum inför världsmästerskapen i Falun i månadsskiftet februari–mars. Falun är en av världens mest traditionsrika skidorter, och ett VM utan ryska deltagare skulle bli en stark politisk markering.

– Vi har lyft frågan vidare till RF. Och man kanske kan lyfta frågan till UD, och titta på vilka länder som får resa in i landet, säger Bonde till SVT.

Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar i ett skriftligt uttalande till TT att regeringen analyserar frågan. Han påminner om att regeringen och svensk idrottsrörelse varit mycket tydliga mot ryska och belarusiska idrottares deltagande, och att man vill utreda vilka rättsliga förutsättningar som finns för att neka visum.

Antalet godkända ryska åkare är en kraftig ökning jämfört med förra säsongen, då endast två ryssar tilläts tävla internationellt. En av dem var Savelij Korosteljov, som bland annat slutade fyra i skiathlon i olympiska spelen. Att listan nu omfattar 13 åkare visar att den internationella idrottsrörelsen gradvis öppnar dörren för rysk skidåkning igen.

FIS har även gett klartecken till belarusiska åkare, som tidigare var helt avstängda. Enligt Expressen vill Svenska skidförbundet att även de nekas visum till Falun. De godkända åkarna måste tävla under neutral flagg, utan nationalsång eller politiska symboler.

Bakgrunden är den breda idrottsisoleringen av Ryssland och Belarus efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Under de första månaderna efter invasionen stängde de flesta internationella förbund av utövare från båda länderna. På senare tid har flera specialidrottsförbund börjat lätta på restriktionerna, samtidigt som andra menar att Ryssland inte ska få återinträde i den internationella idrottsgemenskapen medan kriget pågår.

Denna uppmjukning märktes tydligt under bordtennis-EM i Ljubljana i Slovenien förra veckan. Flera ryska spelare deltog under neutral flagg, men endast de som är verksamma i franska eller italienska klubbar. Övriga ryska spelare nekades visum av den slovenska staten. Fallet visar hur värdländer kan agera i praktiken, trots att internationella förbund har gett sitt godkännande.

Sverige kan nu hamna i en liknande situation. Genom att neka visum till ryska och belarusiska åkare skulle landet gå längre än FIS. Men frågan är juridiskt komplicerad. Visumregler styrs i hög grad av EU-rätten och av Sveriges internationella åtaganden. Därför har regeringens besked om en rättslig analys stor betydelse för hur långt Sverige kan gå.

Samtidigt har FIS formellt fattat sina beslut. Om Sverige stoppar de 13 ryska åkarna och de belarusiska åkare som godkänts, uppstår en tydlig konflikt mellan ett internationellt idrottsförbund och ett värdland. Liknande konflikter har förekommit tidigare, men sällan med så öppna politiska förtecken.

Frågan engagerar hela svensk idrottsrörelse. RF har sedan krigsutbrottet intagit en hård linje mot Ryssland, och flera specialförbund har ställt sig bakom regeringens linje. Att Svenska skidförbundet nu går via RF till regeringen visar att man tar FIS:s beslut på största allvar.

VM i Falun blir därmed mer än en idrottstävling. Det blir ett test på hur långt Sverige är berett att sträcka sin principiella hållning. Om regeringen kommer fram till att visum kan nekas, hamnar de internationella förbunden i ett svårt läge. Om visum däremot måste beviljas, blir det ett bakslag för svensk idrott, som då tvingas ta emot åkare man helst vill hålla utanför.

Oavsett utfall har en sak förändrats: frågan om ryska och belarusiska idrottare är inte längre en intern angelägenhet för idrottsförbunden. Den har blivit en utrikespolitisk stridsfråga, där nationella regeringar använder sina egna verktyg – exempelvis visum – för att sätta gränser. Det gör den kommande säsongen till en av de mest politiskt laddade i vinteridrotten på länge.