Putin och Irans president Pezeshkian möts i Moskva nästa vecka

Ryska presidenten Vladimir Putin och Irans president Masoud Pezeshkian kommer att träffas i Moskva nästa vecka, enligt uppgifter i iranska medier. Mötet bekräftar den fortsatta upptrappningen av förbindelserna mellan två länder som under lång tid befunnit sig i ett allt djupare strategiskt samarbete.

Det är ännu inte officiellt känt vilka frågor som kommer att stå på dagordningen, men allt tyder på att det handlar om långt mer än ett rutinmässigt diplomatiskt samtal. Putin och Pezeshkian har tidigare träffats vid internationella toppmöten, bland annat inom Brics-samarbetet, men det här blir en bilateral arbetsvisit som sker vid en tidpunkt då båda länderna pressas hårt av västvärldens sanktioner och isolering.

Pezeshkian tillträdde som president i Iran i juli 2024 efter en valseger som väckte förhoppningar om en mer reforminriktad linje. Men hans mandatperiod har präglats av fortsatta spänningar med omvärlden och ett nära politiskt och militärt samarbete med Ryssland. Ett möte i Moskva skickar en tydlig signal om att Teheran även fortsättningsvis prioriterar relationen med Kreml framför en normalisering med Västeuropa eller USA.

För Ryssland är Iran en viktig partner, inte minst när det gäller militär materiel. Under kriget i Ukraina har det rapporterats att Ryssland tagit emot iranska attackdrönare, samtidigt som landet i gengäld erbjudit teknologiskt och ekonomiskt stöd till Irans utsatta ekonomi. Det strategiska partnerskapet har formaliserats genom flera avtal, och det finns planer på att utöka samarbetet inom energi, transporter och försvar. I Moskva lär ledarna diskutera hur detta samarbete ska fördjupas ytterligare.

För Iran handlar det mycket om ekonomi. Landets energiindustri, en av världens största, har drabbats hårt av internationella sanktioner, vilka bland annat begränsar exporten av olja och gas. Ryssland befinner sig i en liknande situation. Tillsammans kan de två länderna försöka kringgå handelssanktioner, utveckla betalningssystem utanför det västerländska systemet och stärka sina respektive förhandlingspositioner gentemot väst. Det är ingen slump att ett möte av detta slag äger rum i Moskva; den ryska huvudstaden har blivit en central arena för länder som vill visa att de inte följer västvärldens regler.

Samtidigt sker mötet mot en orolig bakgrund i Mellanöstern. Högspänningen mellan Iran och Israel har ökat, och Irans stöd till Hizbollah och Hamas har bidragit till en konfliktfylld region. Ryssland, som har haft diplomatiska förbindelser med alla parter, och militär närvaro i Syrien, kan spela en medlande roll – men kan också dra in Iran i en allt fastare allians mot USA. Kreml är mån om att visa att Ryssland inte är isolerat, och ett statsbesök från Irans president ger en bild av att landet har inflytande och allierade även i Kaukasus och Mellanöstern.

Ur ett globalt perspektiv innebär det fördjupade samarbetet mellan Moskva och Teheran en utmaning för västvärldens strategiska intressen. Båda länderna har omfattande olje- och gasreserver, och tillsammans med Kina utgör de en trio som utmanar den USA-ledda världsordningen. För Europa är detta extra känsligt, eftersom energiförsörjningen redan störts av kriget i Ukraina. Om Ryssland och Iran ytterligare integrerar sina energimarknader kan det bli ännu svårare att införa effektiva sanktioner.

Det återstår att se om mötet i Moskva leder till konkreta avtal eller om det främst är ett symboliskt evenemang. Pezeshkian är en mer återhållsam ledare än sin föregångare Ebrahim Raisi, men det politiska systemet i Iran styrs i hög grad av revolutionsgardet och den högste andlige ledaren. Därför är det sannolikt att Pezeshkian och Putin kommer att godkänna en rad redan förberedda samarbetsprojekt, snarare än att inleda förhandlingar.

Experter på internationell politik följer utvecklingen med oro. En allt starkare axel mellan Ryssland och Iran kan förlänga kriget i Ukraina, öka instabiliteten i Mellanöstern och underminera de internationella institutioner som byggts upp sedan kalla krigets slut. Mötet i Moskva blir därmed mycket mer än ett bilateralt samtal – det är en del av en större geopolitisch skakning som formar världspolitiken under 2020-talet.

För Sveriges del, som ett av de länder som tydligast tagit ställning mot Rysslands invasion av Ukraina, är utvecklingen betydelsefull. Säkerhetsläget i Östersjöområdet och i Europa som helhet påverkas av hur Rysslands allianser utvecklas. Därför lär även svenska beslutsfattare följa mötet i Moskva med stort intresse, inte minst när det gäller frågor som rör försvarspolitik och underrättelsesamarbete.

Inom kort väntas besked om vilka uttalanden som görs efter mötet, och huruvida några nya avtal presenteras. Oavsett resultat är själva mötet i sig ett tecken på att de internationella förhållningslinjerna har flyttats fram, och att de länder som står utanför västvärldens krets allt mer söker sig till varandra.