Tre oroshärdar som skaver på ekonomin

Världens börser har haft en orolig vecka. Stockholmsbörsen backade med drygt tre procent under veckan. I USA pressades den tekniktunga Nasdaqbörsen, som på torsdagen sjönk med 2,6 procent – den svagaste dagen sedan juni. Nedgången fortsatte på fredagen, men i lugnare takt.

Det finns två omedelbara förklaringar till turbulensen. Den ena är rapportperioden. Många stora bolag har nyligen lagt fram sina siffror för tredje kvartalet, och utfallet skiljer sig en hel del från marknadens förväntningar. Sådana avvikelser brukar ge tvära kast i kurserna, och i år har rörelserna varit extra stora.

Ett tydligt exempel sågs på fredagen, när Volvo Cars presenterade svaga siffror och ett sparpaket. Den redan pressade aktien rasade med över 24 procent. Biltillverkaren är en av de mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen, och fallet bidrog till att tynga det svenska indexet.

Den andra förklaringen handlar om AI. Investerare världen över har satsat stora pengar på bolag som bygger ut kapacitet inom artificiell intelligens. Många av de tunga teknikbolagen är noterade på Nasdaq. Nu växer oron att investeringarna är för stora i förhållande till de intäkter de faktiskt genererar. Teknikaktier värderas ofta utifrån förväntningar på framtida vinster, och när räntorna är höga minskar värdet av framtida intäkter. Så länge osäkerheten kring AI-utbyggnaden finns kvar riskerar därför teknikaktier att vara extra volatila.

Oljepriset har också dragit iväg. På fredagen kostade ett fat av nordsjöoljan Brent över 117 dollar, vilket är i nivå med vad som syntes vid den senaste upptrappningen i konflikten mellan USA och Iran. Prisuppgången kommer efter attacker mot fartyg i Hormuzsundet och mot Saudiarabien.

Hormuzsundet är en av världens viktigaste transportleder för olja. En stor del av den olja som skeppas världen över passerar genom sundet. Saudiarabien är samtidigt en av de största oljeproducenterna. När säkerheten i den regionen hotas påverkas hela den globala energimarknaden, och priset stiger snabbt.

Det högre oljepriset spiller i sin tur över på inflationen. Olja är en insatsvara i både transporter, industri och uppvärmning. Dyrare olja leder därför till högre priser på en rad andra varor och tjänster. De senaste veckorna har flera länder rapporterat att inflationen ökar mer än väntat.

Det sätter centralbankerna i ett dilemma. Nästa vecka kommer den amerikanska centralbanken Federal Reserve med sitt räntebesked. Veckan därefter är det Riksbankens tur. Båda har signalerat att räntorna sannolikt ska ner, men ett högt oljepris kan göra att de tvingas vänta. För börserna vore det en besvikelse, eftersom marknaden under en tid har hoppats på snart sänkta räntor. Då lär också framgå hur mycket oljepriset väger in i deras bedömning.

Ytterligare en orosfaktor har dykt upp i Europa. Efter att de amerikanska marknadsräntorna under en period dominerat oron har de nu backat något. I stället har blickarna riktats mot Frankrike. Landet har stora budgetproblem och en hög statsskuld, och de kravaller som ägt rum i veckan har ökat osäkerheten bland investerare.

Den fransk-tyska räntedifferensen, ett mått på hur marknaden bedömer risken i Frankrike, nådde i veckan den högsta nivån sedan eurokrisen 2011. Det är ett tecken på att investerare kräver allt högre kompensation för att låna ut till franska staten.

Frankrike är en av eurozonens viktigaste ekonomier. Om oron fortsätter kan högre räntor sprida sig till andra länder i valutaunionen och göra det dyrare för flera regeringar att finansiera sig. Därför väcker utvecklingen frågan om en ny eurokris, även om det ännu inte finns några tecken på en akut kris.

Sammanfattningsvis är det flera faktorer som samverkar. Rapportsäsongen skapar tvära kast, AI-investeringarna väcker frågor, oljepriset hotar inflationsutvecklingen och Frankrike bidrar med politisk osäkerhet. För börserna innebär det en period med betydligt större risker än vanligt. De närmaste veckornas räntebesked och inflationssiffror blir sannolikt avgörande för om marknaderna lugnar ner sig.