Johan Croneman: För många ”darlings” är kvar i ”Drömmarnas liga”

En ny dokumentärfilm sätter fokus på ett av de mest uppmärksammade tränarbytena i svensk fotbolls lägre divisioner. ”Drömmarnas liga”, som får premiär på SVT på söndag, följer Ängelholms FF under en turbulent period – från anställningen av förre landslagskaptenen Andreas Granqvist till hans oväntade sorti till rivalen Trelleborgs FF. Regidebutanten Henrik Ringnér har velat komma nära spelarna och deras drömmar, men enligt kritikerna blir resultatet splittrat. Trots invändningarna finns en förhoppning om att filmskaparen ska få en ny chans att visa sin förmåga.

Ängelholms FF, en anrik förening från nordvästra Skåne, hade efter flera säsonger i superettan återigen ramlat ner i division 1 Södra. För att vända trenden vände sig klubben till en av svensk fotbolls mest rutinerade försvarare. Andreas Granqvist, med 88 landskamper och ett förflutet i utländska klubbar som FC Groningen och FK Krasnodar, tog därmed sitt första jobb som huvudtränare. Uppdraget var tydligt: att bygga ett lag som kunde ta ÄFF tillbaka mot toppen av svensk fotboll.

Efter två säsonger med blandade resultat – femma 2024, nia 2025 – valde Granqvist att lämna klubben. Beslutet beskrevs i närområdet som ett förräderi, inte minst eftersom han gick till Trelleborgs FF, en av Ängelholms värsta rivaler. Trelleborg hade precis åkt ur superettan och satsade på att omedelbart ta steget tillbaka. Granqvist blev nyckeln i den satsningen, vilket skapade en konflikt som dokumentären fångar ur båda lagens perspektiv.

Filmens höjdpunkt är seriepremiären 2026, då Ängelholm tar emot Trelleborg på hemmaplan – Andreas Granqvists första återkomst till orten efter flytten. Det som skulle bli en nystart för ÄFF blev i stället en påminnelse om fotbollens brutala logik. Sedan dess har verkligheten hunnit i kapp berättelsen: Trelleborg och Granqvist avancerade till superettan, medan Ängelholms FF åkte ur division 1 och nästa säsong spelar i division 2.

I en kommenterande text skriver Johan Croneman att idén bakom dokumentären är riktigt bra och att passionen är äkta, men att filmen tyngs av debutantens ängslighet och av att han inte förmår klippa bort tillräckligt mycket. Intervjuerna är ofta gjorda i extrem närbild, något som enligt Croneman blir en tom filmisk pose snarare än den närhet som var avsikten. Han tycker också att berättelsen blir svår att följa när regissören rör sig mellan klubbar och spelare utan att tydligt förankra sammanhanget. Resultatet blir fragmentariskt och kommer sällan riktigt på djupet.

Trots kritiken lyfter filmen fram en verklighet som sällan syns i de stora fotbollssammanhangen: de lägre divisionernas villkor, där drömmar om en elitsatsning kolliderar med begränsade resurser, lokala rivaliteter och sargade själar. ”Drömmarnas liga” visar hur ett enda tränarbyte kan skaka om en hel förening och sätta spår långt efter att matcherna är spelade.

Samtidigt som fotbollsfilmen diskuteras pågår en annan strid i det svenska medielandskapet – om rättigheterna till längdskidåkningens stora mästerskap. Viaplay säkrade nyligen rättigheterna till skid-VM i Falun och mästerskapet i Lahtis 2029. Det innebär att mästerskapet, precis som flera tidigare världscupsäsonger, hamnar bakom betalvägg. Beskedet har väckt ilska bland tittare som anser att skid-VM ska vara tillgängligt för alla. På SVT:s hemsida har läsare i veckan uttryckt sitt missnöje.

Viaplay har under flera år sänt längdskidåkning och gjort det med hög kvalitet, men bara vissa lopp har visats öppet i TV3 eller TV6. Hur sändningarna från de kommande mästerskapen blir är ännu inte kommunicerat. Rättighetsaffärer av det här slaget är centrala för streamingtjänsternas affärsmodell – exklusivt sportinnehåll lockar prenumeranter i en allt tuffare mediemarknad. Debatten har samtidigt en känd bakgrund: Sverige saknar en så kallad evenemangslista i enlighet med EU-modellen, en lista som skyddar tävlingar av nationellt allmänt intresse och garanterar att de sänds i öppna kanaler. Utan en sådan lista kan kommersiella aktörer köpa rättigheterna till stora tävlingar och låsa in dem i dyra abonnemang.

Även SVT:s vintersportbevakning påverkas av rättighetsförändringarna. Mathias Fredriksson lämnar ”Vinterstudion” – om det beror på de förlorade rättigheterna är inte klarlagt, men bland den trogna längdskidpubliken lär avskedet spä på känslan av att alltför mycket förändras. Frågan om vem som ska få se de stora idrottsmästerskapen, och till vilket pris, lär därför fortsätta engagera.