Robyn öppnar 3Arena-konserten efter att tre Stockholmskonserter slagits samman till en.

Det är inte trångt – men inte heller så glest att det särskilt märks. Så beskriver besökare stämningen i 3Arena i Dublin i samband med Robyns omtalade konsert. Den svenska artisten har i flera decennier varit en central figur inom popmusiken, och hennes återkomst till den irländska huvudstaden har väckt uppmärksamhet långt bortom de inbitna fansen.

Robyn, med det egentliga namnet Robin Miriam Carlsson, slog igenom i mitten av 1990-talet med låten ”Do You Really Want Me (Show Respect)”. Men det var under 2000-talet som hon cementerade sin position som en av Sveriges mest inflytelserika popexportar. Låtar som ”With Every Heartbeat”, ”Dancing On My Own” och ”Call Your Girlfriend” blev internationella framgångar och gjorde henne till en ikon för både popkritiker och klubbfolk. Hennes album ”Honey” från 2018, hennes första på åtta år, stärkte ytterligare bilden av en artist som gör musik på sina egna villkor.

Konserten äger rum i 3Arena, Dublins största inomhusarena med plats för omkring 13 000 personer. Arenan, som ligger vid floden Liffey i den irländska huvudstaden, är en av Europas mest väletablerade scener för internationella storartister. Den har genom åren tagit emot allt från U2 och Beyoncé till Madonna och Coldplay. För en svensk artist innebär en konsert på 3Arena ofta en milstolpe i det brittiska och irländska turnéklimatet – en marknad där många skandinaviska akter har haft svårt att slå igenom på bred front.

Att Robyn nu återigen står på scenen i Dublin sker i ett sammanhang där liveindustrin genomgår en tydlig förändring. Efter pandemiårens nedstängningar har efterfrågan på konsertupplevelser varit hög, men samtidigt har biljettpriserna stigit kraftigt. Stora turnéer har blivit dyrare att genomföra, och publiken har blivit mer selektiv när det gäller vilka konserter de väljer att lägga pengar på. I detta landskap är det inte ovanligt att arenor fylls på lite olika sätt – vissa kvällar är det slutsålt, andra gånger finns det gott om plats.

Robyns konsert tycks ligga någonstans mitt emellan. Publiken på plats beskriver en stämning som är engagerad men inte överfull. Det är en situation som många arrangörer känner igen i ett läge där utbudet av konserter och festivaler är större än någonsin. För artisten handlar det inte nödvändigtvis om att sälja slut varje kväll, utan om att nå rätt publik och skapa en upplevelse som bär vidare genom sociala medier och mun-mot-mun-metoden.

Dublin har på senare år blivit en allt viktigare stad för internationella turnéer. Irlands ekonomi har vuxit starkt, och med en ung, urban befolkning finns en köpkraft som lockar både artister och bokare. Samtidigt är konkurrensen hård. London, Manchester och andra brittiska städer ligger nära, och för att en konsert i Dublin ska kännas särskilt betydelsefull krävs ofta en stark koppling mellan artist och publik. Robyn har historiskt haft en trogen följarskara i Irland, där hennes musik under 00-talet blev synonym med en viss typ av elektronisk pop och nattklubbskultur.

Det finns också en bredare industriell dimension. Liveframträdanden har blivit en allt viktigare inkomstkälla för artister i en tid då streamingtjänsterna pressat skivförsäljningen. För en artist som Robyn, som under långa perioder tagit pauser från turnerandet, fungerar konserterna som både ett konstnärligt uttryck och en ekonomisk motor. En enda kväll på en stor arena kan generera intäkter som motsvarar en ansenlig del av ett albumprojekt, och därför är valet av spelställen strategiskt.

Besökarnas beskrivning av kvällen i 3Arena – där det varken råder trängsel eller tomhet – kan därför ses som ett uttryck för en bredare trend inom konsertbranschen. Efterfrågan finns, men den är mer fragmenterad än tidigare. Publiken väljer i högre utsträckning bort konserter som upplevs som förutsägbara, och artister måste ständigt övertyga om att deras liveframträdande är värt både tid och pengar.

Robyns position på den internationella popscenen är dock sällan ifrågasatt. Hon har genom åren byggt ett rykte som en artist med stark känsla för både melodi och experimentlusta. Hennes influenser sträcker sig från disco och synthpop till mer avskalad elektronisk musik, och hon har samarbetat med allt från Max Martin till Röyksopp och Knife. Den bredden gör att hon tilltalar en publik som annars sällan rör sig inom samma konsertmässiga genrer.

Att kvällen i Dublin inte är fullsatt till sista plats är knappast ett tecken på sviktande popularitet. Snarare speglar det en verklighet där stora konsertsalar sällan fylls helt, särskilt inte när flera stora evenemang sammanfaller. För den som är på plats i 3Arena framstår konserten som en händelse med hög närvaro, trots att det finns gott om utrymme att röra sig. Och i en tid då många konsertarrangörer kämpar med att fylla sina salonger, är en sådan jämvikt kanske inte det sämsta utgångsläget.