Massprotester mot Trump samlade folk från kust till kust

NEW YORK. Donald Trump reser just nu genom USA i en kampanjturné med målet att få sina väljare att rösta fram republikanerna i valet den 3 november. Samtidigt genomförs protester mot presidenten från Alabama till Vermont – för fjärde gången under slagordet ”No kings”.

Demonstrationerna har samlat människor i flera delstater, från södra Alabama till norra Vermont. Parollen ”No kings” är en medveten referens till den amerikanska självständighetskampen och används av kritiker för att beskriva vad de uppfattar som presidentens maktutövning. Protesterna är koordinerade av en rad aktivistnätverk och har hittills genomförts vid fyra tillfällen. Deltagarna kräver bland annat att respekten för demokratiska institutioner upprätthålls.

Trump har å sin sida fortsatt att hålla sina karaktäristiska massmöten, där han talar direkt till sina kärnväljare. Turnén har tagit honom till flera delstater som väntas bli avgörande i valet. Mötena är en central del av den republikanska strategin för att öka valdeltagandet bland lojala supportrar. Samtidigt har coronapandemin satt sina spår i valrörelsen. Hälsomyndigheternas rekommendationer om att undvika folksamlingar har ställt kampanjerna inför nya utmaningar. Trots det har båda sidor i allt högre utsträckning satsat på fysiska evenemang.

Valet den 3 november väntas bli jämnt. Flera mätningar har visat på skillnader inom felmarginalen i viktiga delstater. Frågor som ekonomi, sjukvård och rättsväsende dominerar debatten, men också förtroendet för själva valsäkerheten har blivit en stridsfråga. Trump har ifrågasatt utbredd poströstning och upprepat påståenden om oegentligheter, något som mötts av kritik från valexperter. Detta har skapat en laddad stämning i ett land som redan är djupt polariserat.

Symboliken i att protesterna äger rum både i Alabama och Vermont är påtaglig. Alabama är ett starkt konservativt fäste i den djupa södern, medan Vermont är en av de mest liberala delstaterna i New England. Att slagordet ”No kings” hörs i båda dessa delstater visar att missnöjet med presidenten inte är begränsat till traditionella storstadsområden. New York, där mycket av mediebevakningen sker, har också varit en av de platser där protesterna fått mest uppmärksamhet.

Förutom de politiska aspekterna har valrörelsen betydelse för ekonomin. Osäkerhet kring valutgången har tidigare påverkat såväl aktiemarknader som investeringsvilja. Analytiker pekar på att frågor som skattepolitik, handelsavtal och regleringar kan få olika utfall beroende på vilket parti som vinner. Det gör att också näringslivet följer opinionsläget och Trumps möten med stort intresse.

Protesterna och kampanjturnén äger rum i ett land som präglas av djupa politiska motsättningar. Enligt flera statsvetare är polariseringen större än på många decennier. Det återspeglas i såväl sociala medier som i lokala samhällen. Paroller som ”No kings” och Trumps egna uttalanden om motståndare har bidragit till en hård ton.

Det är fjärde gången som demonstranterna går ut under parollen ”No kings”. Varje gång har antalet deltagare varierat, men budskapet har varit detsamma: en oro för att demokratiska normer urholkas. Aktivisterna säger att de planerar att fortsätta ända fram till valdagen. Trump å sin sida har aviserat ytterligare kampanjstopp under de sista veckorna före valet.

Vad som händer den 3 november är ännu ovisst. Men en sak är säker: USA är ett land i rörelse, med en president som kämpar för att behålla makten och ett civilsamhälle som mobiliserar mot honom. Båda sidor ser valet som ett ödesmått på landets framtida riktning. Oavsett utgång lär de politiska spänningarna bestå en lång tid efter att rösterna är räknade.