Svenska konkurser faller 15 procent i oktober – lägsta nivån på fem år

Antalet konkurser i Sverige minskade med 15 procent i oktober jämfört med samma månad förra året, enligt färsk statistik från kreditupplysningsföretaget Syna. Nedgången är ytterligare ett tecken på att konjunkturen håller på att vända för svenska företag efter flera år av ekonomisk motvind.

Under 2023 och 2024 präglades företagsklimatet av höga räntor, stigande kostnader och försvagad efterfrågan. Antalet konkurser nådde då nivåer som inte skådats på flera decennier, särskilt inom bygg- och fastighetssektorn. Att kurvan nu pekar nedåt tolkas av ekonomer som ett tecken på att Riksbankens räntesänkningar börjar få genomslag i realekonomin.

Synas statistik visar att minskningen var bred över flera branscher. Särskilt tydlig var förbättringen inom byggindustrin, som varit hårt pressad av höga byggkostnader och fallande bostadsinvesteringar. Även handel samt hotell- och restaurangverksamhet uppvisade färre konkurser än i oktober i fjol, vilket tyder på att hushållens konsumtionsvilja har stärkts i takt med att inflationen dämpats och köpkraften återhämtat sig.

Regionalt är bilden något blandad. Storstockholm och Västra Götaland, där merparten av Sveriges företag är verksamma, redovisar tydliga minskningar. I flera norrländska län är antalet konkurser dock fortfarande relativt högt i ett historiskt perspektiv. Det gäller inte minst branscher kopplade till den gröna omställningen, där underleverantörer till gruvnäring och stålindustri ännu inte nått full produktionstakt.

En bidragande orsak till det förbättrade läget är Riksbankens penningpolitik. Efter flera sänkningar av styrräntan har finansieringsvillkoren för företag förbättrats avsevärt. Bankerna har också blivit mer villiga att bevilja krediter i takt med att riskbilden ljusnat. Det har gett många företag andrum att omstrukturera verksamheten snarare än att tvingas i konkurs.

En annan faktor är den successiva återhämtningen i omvärldsekonomin. Svensk exportindustri, som är starkt beroende av utvecklingen i Tyskland och övriga Europa, har sett en ökad orderingång under hösten. Även en svagare krona har bidragit till att stärka konkurrenskraften för svenska varor och tjänster på den internationella marknaden.

Trots den positiva utvecklingen är läget långt ifrån odramatiskt. Antalet konkurser ligger fortfarande på en historiskt hög nivå, och många företag som överlevt de senaste årens kris är skuldsatta och sårbara. Oktoberkonkurserna omfattade sammanlagt över tusen anställda, och varselstatistiken visar att arbetsmarknaden fortfarande är svag.

Syna konstaterar i sin analys att minskningen är glädjande men att det krävs en uthållig återhämtning innan konkursnivåerna kan betraktas som normala. Kreditupplysningsföretaget pekar på att risken för en andra våg av konkurser kvarstår, inte minst om den ekonomiska återhämtningen avstannar eller om nya kostnadschocker skulle uppstå.

Detaljhandeln är en bransch att hålla ögonen på. Julhandeln är avgörande för många aktörer, och en svag försäljningssäsong skulle snabbt kunna förändra bilden. Samtidigt pågår en strukturomvandling inom handeln där allt fler konsumenter handlar online, vilket pressar de fysiska butikernas marginaler.

Även fastighetssektorn befinner sig i ett känsligt skede. Trots fallande räntor kämpar många kommersiella fastighetsbolag med höga skuldbördor och sjunkande fastighetsvärden. De kommande månaderna blir avgörande för att se om den positiva konkursstatistiken håller i sig eller om det snarare handlar om en tillfällig andhämtning.

För svensk ekonomi som helhet är utvecklingen dock ett välkommet trendbrott. Efter en period av stagnation pekar flera indikatorer nu åt rätt håll: inflationen är under kontroll, hushållens förtroende stärks och företagen ser ljusare på framtiden. Frågan är om återhämtningen är tillräckligt stark för att bära hela näringslivet – från småföretagen på landsbygden till de stora industrikoncernerna.