Alla partier överens om att utreda stopplag för ”tonårsutvisningarna”

Samtliga riksdagspartier har nu ställt sig bakom kravet på att utreda en stopplag för de så kallade tonårsutvisningarna. Det rör sig om unga som haft uppehållstillstånd på grund av anknytning till sina föräldrar, men som riskerar att utvisas när de fyller 18 år. Initiativet presenterades i förra veckan av Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Sedan dess har övriga partier anslutit sig, vilket innebär att frågan nu ska utredas i riksdagens ordinarie ordning. Ett utskottsinitiativ innebär att ett riksdagsutskott tar upp en fråga utan att regeringen har lagt fram en proposition.

Bakgrunden är en rad uppmärksammade fall där unga utvisats på sin 18-årsdag, eftersom Migrationsverket ansåg att deras anknytning till föräldrarna upphörde i samband med att de blev myndiga. Regeringen har höjt åldersgränsen till 21 år, men initiativtagarna menar att det inte räcker. De vill se en tillfällig stopplag som hindrar utvisningar av den här gruppen medan en långsiktig lösning arbetas fram.

– Nu hoppas vi att vi får ett fortsatt bra samarbete mellan alla partier och med regeringen, säger Niels Paarup-Petersen, migrationspolitisk talesperson för Centerpartiet.

Enligt Paarup-Petersen lär det dröja månader innan en ny lag kan vara på plats, trots att alla riksdagspartier nu står bakom utredningen. Nästa steg är att migrationsminister Johan Forssell (M) bjuds in till Socialförsäkringsutskottet. Miljöpartiets Annika Hirvonen hoppas att regeringens tjänstemän ska delta i lagberedningen.

– På Regeringskansliet och Justitiedepartementet finns många tjänstemän som är experter på utlänningslagen. Det går som snabbast att lagstifta när Regeringskansliet tar fram underlag och riksdagen lagstiftar genom utskottsinitiativ, säger Annika Hirvonen (MP).

Johan Forssell har sagt att han är beredd att bistå utredningen, men han riktar samtidigt kritik mot initiativtagarna. Enligt honom har de inte varit tillräckligt tydliga med hur en stopplag skulle kunna utformas. Han flaggar också för att lagstiftningsarbetet kan ta tid.

– Vad är den långsiktiga planen? Hur långt tillbaka ska det gälla beslut som redan trätt i kraft? Vilken åldersgräns ska gälla? undrar han.

På frågan om hans egen roll i att tonårsutvisningarna har kunnat fortlöpa svarar Forssell att flera av de partier som nu kritiserar honom hade sex år på sig att agera. Han säger att han önskar att den ventil i lagstiftningen som trädde i kraft för några veckor sedan hade funnits tidigare.

– Flera av partierna som kritiserar mig hade sex år på sig att göra något för den här gruppen. Jag vill att det ska bli bra för den här gruppen, och jag önskar så klart att den ventil som trädde i kraft för några veckor sedan hade kommit för flera år sedan.

Att samtliga riksdagspartier ställer sig bakom ett utskottsinitiativ är ovanligt och visar att frågan har fått en bred politisk uppslutning. Samtidigt påminner processen om att en lagändring i Sverige kräver noggrant beredningsarbete. En stopplag måste utformas så att den håller juridiskt, inte minst när det gäller frågan om hur långt tillbaka den ska gälla och vilka åldersgränser som ska omfattas.

Trots den politiska enigheten har Migrationsverket meddelat att myndigheten inte pausar tonårsutvisningarna. Det innebär att enskilda ärenden fortsätter att handläggas enligt gällande regler medan utredningen pågår. För de unga som berörs kan det betyda att de utvisas innan en ny lag finns på plats.

Migrationspolitiken har under flera år varit en av de mest omdiskuterade frågorna i svensk politik. Regeringen har fört en restriktiv linje med fokus på hårdare regler och ökat återvändande. Tonårsutvisningarna har blivit en symbolfråga för kritiker som menar att regelverket slår för hårt mot unga som rotat sig i Sverige. Samtidigt har debatten handlat om rättssäkerhet, förutsägbarhet och hur snabbt politiska beslut kan omsättas i lag.

För de fyra partier som ligger bakom initiativet är en stopplag en akut åtgärd för att skydda en utsatt grupp. För regeringen handlar det om att hitta en lösning som både är rättsligt hållbar och politiskt förankrad. Frågan är nu hur snabbt ett nytt lagförslag kan tas fram, och om de unga som väntar hinner få ett besked innan nästa utvisning verkställs.