Åsa Wikforss: Anklagelserna om valfusk följer ett globalt mönster

Förtroendet för valsystem har blivit en allt hetare fråga i flera demokratier – och nu har debatten nått Sverige. Under hösten har anklagelser om valfusk spridits i sociala medier, över 15 000 överklaganden har lämnats in till Valprövningsnämnden och polisen utreder fortfarande ett tjugotal ärenden. Utvecklingen följer ett internationellt mönster där enskilda incidenter snabbt lyfts fram som bevis på systematiskt fusk, innan utredningarna är avslutade.

I USA har Donald Trumps påståenden om valfusk i presidentvalet 2020 lett till att en majoritet av de republikanska väljarna i dag tvivlar på valsystemet. I Brasilien använde Jair Bolsonaro en liknande strategi efter valförlusten 2022, med stormningen av kongressen som följd. Forskare varnar för en global tillitskris och pekar på länder som Rumänien och Taiwan, där klyftan mellan valsystemens faktiska tillförlitlighet och allmänhetens förtroende är särskilt stor.

Det svenska valsystemet åtnjuter fortfarande ett högt förtroende. En undersökning i Statsvetenskaplig Tidsskrift från valrörelsen 2022 visar att 54–58 procent av väljarna helt tar avstånd från påståendet att det förekommer oegentligheter vid rösträkningen. Runt 10 procent anser dock att fusk är vanligt förekommande. Enligt forskarna samvarierar misstron med en konspiratorisk mentalitet, sympatier med Sverigedemokraterna och användning av högeralternativa medier.

Valfuskdiskussioner har funnits i Sverige tidigare. Inför valet 2018 skapade SD en Facebookgrupp där väljare kunde rapportera misstänkt fusk, och på Flashback samlades berättelser om oegentligheter. Inför valet 2022 konstaterade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att valfusk diskuterades på flera stora plattformar, och SD:s Richard Jomshof varnade för att valet skulle kunna avgöras genom fusk. Då lugnade debatten ner sig när valresultatet var klart.

Den här gången har utvecklingen tagit en annan vändning. Den 21 september offentliggjorde polisen i Borlänge en förundersökning om misstänkt otillbörlighet vid röstning. Inom kort vidgades misstankarna till att omfatta svensk-somalier som grupp. SD-knutna tankesmedjan Oikos lanserade kampanjen ”Omval 2026”, och SvD:s ledarskribent Peter Wennblad publicerade uppgifter från anonyma röstmottagare i Järva om gruppröstning och organiserad påverkan. I sociala medier fick frågan snabbt stort genomslag.

Parallellt spreds internationellt en berättelse om Sverige som ett land i förfall, med valfusket i centrum. Enligt Svenska institutet har tunga konton i den migrationskritiska miljön, med miljontals följare, drivit på berättelsen.

Valmyndigheten har tagit emot drygt 5 000 incidentrapporter från valadministrationen – en kraftig ökning efter att rapporteringen från och med i år blev obligatorisk. Journalisten Victor Pressfeldt har på sajten Valkoll analyserat rapporterna. De handlar bland annat om valsedlar som flyttats runt, kampanjarbete vid vallokaler och rapporter om gruppröstning. I de 21 rapporter där ett parti nämns i samband med gruppröstning är det Kristna familjepartiet och SD som förekommer oftast. Enligt Pressfeldt finns inget i materialet som tyder på organiserat fusk.

Överklagandena till Valprövningsnämnden uppgår till över 15 000, att jämföra med 400 efter valet 2022. Nämnden utreder nu ärendena och kan besluta om omval i en valkrets om felaktigheterna kan ha påverkat valresultatet. Av de 110 polisanmälningar som gjorts har de flesta lagts ner, men den 9 oktober pågick förundersökningar i 23 ärenden. Aftonbladet har rapporterat att en person tilldelats offentlig försvarare i fallet med misstänkt valfusk i Järva.

Redan innan Borlänge-utredningen blev känd hade sajten Ett folk registrerats, där över 160 000 personer skrivit under ett krav på omval. Enligt Expo ligger en opinionsbildare bakom sajten som under flera år spridit proryska och högerextrema narrativ.

Enligt forskare hänger valfuskanklagelser från populistiska aktörer samman med en syn på folkviljan som något enhetligt, där valförluster förklaras med manipulation snarare än väljarnas faktiska val. Inom högernationalistisk populism får detta en etnisk dimension – när ”det sanna folket” inte vinner har något gått snett. Talet om klanröstning och valboskap utgår från att vissa grupper inte fattar självständiga beslut.

Att Vänsterpartiet gjorde ett starkt val i utsatta områden har av vissa tolkats som ett tecken på okunniga väljare. En alternativ förklaring, som flera debattörer framfört, är att dessa väljare röstade utifrån sina egna intressen. Demokratin förutsätter kunniga medborgare och fria medier, men som flera påpekat gäller det alla väljare – oavsett bakgrund.