Att de borgerliga partierna i Göteborg till slut skulle lägga en gemensam budget med Sverigedemokraterna var knappast förvånande. De senaste tre åren har Moderaterna, det lokala partiet Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna vid flera tillfällen samordnat förslag i kommunpolitiken. Ändå var tisdagens framträdande en markering: tillsammans med SD:s Jörgen Fogelklou stod partiledarna vid Saluhallen vid Kungstorget och presenterade ett gemensamt budgetförslag för Göteborgs stad.

Göteborg är Sveriges näst största stad och har länge betraktats som ett socialdemokratiskt fäste. Det politiska landskapet har dock förändrats. M-ledaren Hampus Magnusson, som är oppositionsledare, var en av dem som presenterade förslaget. Budgetens huvudinnehåll är en sänkt kommunalskatt med 13 öre och 300 miljoner kronor mer till barn, unga och äldre.

För SD innebär tisdagen ett tydligt kliv in i den grupp som formulerar budgeten. Jörgen Fogelklou menar att partiet länge haft reellt inflytande ändå.

– Till skillnad från i riksdagen har vi ju varit i denna fulla opposition i Göteborg i många år. Ändå skulle jag säga att många av våra förslag blivit verklighet genom den opinion vi drivit, säger han.

Han säger också att det är viktigt att SD kan visa sig som ett statsbärande parti och ta ansvar i svåra frågor.

På frågan om vad SD faktiskt fått in i budgeten nämner han bland annat att personal ska kunna prata svenska. I förslaget finns också en skrivning om en översyn av verksamheterna för romsk inkludering och Regnbågshuset, en mötesplats för hbtq-personer. Båda verksamheterna har SD länge varit kritiska till.

Samarbetet sker samtidigt som SD i rikspolitiken går åt motsatt håll. I fredags meddelade SD:s partiledare Jimmie Åkesson att partiet går i full opposition. I Göteborg handlar det i stället om att ta plats i en gemensam budget med de borgerliga partierna. Liknande mönster syns i flera svenska kommuner, där SD successivt fått ökat inflytande i lokala uppgörelser, samtidigt som partiledningen på riksnivå markerar avstånd till regeringen.

Vägen till tisdagens uppgörelse har inte varit enkel. Under valrörelsen valde partierna att gå fram separat, och i valspurten ställde ledarna för S, V och MP i en debattartikel frågan om M, D, L och KD kunde lova att inte ge SD:s antisemitiska toppolitiker makt över Göteborg. Något samlat svar kom aldrig. Partierna har också olika syn i den omdiskuterade arenafrågan, där SD och KD har en annan linje än M, L och D.

Trots olikheterna uppger Hampus Magnusson att partierna redan före sommaren i praktiken enats om att lägga en gemensam budget. KD:s Dan-Ove Marcelind är tydlig med varför:

– Alla var på det klara med att SD behövdes för att kunna vända skutan. Därför har vi haft samtalen och det är inga konstigheter.

Oppositionen är dock kritisk. S-ledaren Jonas Attenius säger att högerpartierna vill finansiera välfärden genom att sälja ut göteborgarnas hyresrätter och annat som ägs gemensamt.

– Det kan man göra ett år eller två, men sen står man där med underfinansierad välfärd och utsålda hyresrätter.

MP:s Klara Holmin lyfter i stället klimatfrågan.

– SD:s klimatförnekelse har gett ett stort genomslag. Högern säger inte ett ord om klimatkrisen och hur Göteborg ska nå våra klimatmål.

Även V anslöt till kritiken.

De fem partierna har också ingått en valteknisk samverkan om poster. Den innebär att Liberalernas Axel Darvik och Kristdemokraternas Dan-Ove Marcelind kan räkna med att sitta kvar som kommunalråd, trots att deras partiers röstetal i sig inte räcker för det. Uppgörelsen handlar därmed inte bara om budgeten, utan också om posterna.

Dela.

16 kommentarer

Leave A Reply