Kritik mot SD-tappet: ”Slöjförbud och tjej i rånarluva går inte ihop”

Göte Färm sitter på en restaurang i Kristianstad och summerar den gångna valrörelsen över en tallrik kroppkakor med stekt fläsk och lingon. Som gruppledare för Sverigedemokraterna i Östra Göinge och ledamot i Skånedistriktets styrelse blev han en av dem som fick se ett av partiets starkaste fästen rämna. Valnatten började i god stämning, med ett 70-tal partivänner framför storbildsskärmarna. Sedan kom chocken.

– Den natten vill jag inte gärna uppleva en gång till, säger han.

Östra Göinge har länge varit ett av SD:s starkaste fästen. Ändå blev kommunen en av de platser där partiet tappade mest i riksdagsvalet – minus sju procentenheter. Rikstrenden var inte mindre allvarlig: SD backade med tre procentenheter jämfört med valet 2022 och minskade i 285 av 290 kommuner. Två månader efter valet är frågorna fortfarande desamma: Vad hände? Varför? Hur ska väljarna vinnas tillbaka?

Partiledaren Jimmie Åkesson pekade direkt på Tidösamarbetet med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. I riksdagens pressrum förklarade han att kompromissandet med samarbetspartierna jagat i väg kärnväljare, antingen till soffan eller till partier längre ut på högerkanten som Alternativ för Sverige och Örebropartiet.

– Emellanåt har SD drunknat i samarbetet. Skillnaderna mellan våra fyra olika partier har inte varit uppenbara, sade Åkesson.

Göte Färm beskriver det mer bildrikt. M, KD och L tog hela godispåsen, medan SD förlorade sitt dna. Han pekar också på debatten om tonårsutvisningar, som präglade valrörelsen ända in i slutskedet.

– Jag förstår folks ilska. Vi hade ett fall 2025 med en utvisning av en tonåring som jobbade och pratade hyggligt bra svenska. Då vill jag ju påstå att man har tjänat ihop poängen för att få stanna i landet, säger han.

Kritiken riktar sig inte bara mot samarbetet. Färm är lika frågande inför delar av partiets valkampanj. Jimmie Åkesson genomförde en del av valturnén på en stor motorbåt i Göta kanal, och artisten Fröken Snusk uppträdde på ett kampanjstopp i Göteborg.

– Vad fan var det där med att kasa omkring på en lyxjakt i Göta kanal? Eller Fröken Snusk? Jag tror inte att vi attraherade våra väljare med en halvnaken tjej med rånarluva. Det blev för mycket jippo. Vi ska införa slöjförbud, men vi tillåter en tjej med rånarluva? Det borde ha varit mindre party, säger Färm.

Bakom kampanjen står SD:s kommunikationschef Joakim Wallerstein, som internt betraktas som ett kommunikativt geni. Även i andra Tidöpartier har man sneglat avundsjukt på hans förmåga att skapa rubriker. Inför valet berättade han i Dagens Nyheter att kampanjen skulle andas ”kalas”. Färm är inte imponerad. Som exempel på misslyckad kommunikation lyfter han EU-valaffischen ”Vi bygger murar”, som anspelade på den tidigare statsministern Stefan Löfvens tal under flyktingkrisen 2015.

– Den var inte lysande. Det är väl inte bra att bygga murar någonstans? Jag tror inte gemene man fattade, det var mer en negativ klang, säger han.

Nu vill Färm se en återgång till kärnfrågorna: migration, brottsbekämpning och landsbygden. Han vill att SD återtar positionen som det parti som har störst förtroende i dessa frågor.

– Vi kommer att slåss för vår identitet. Vi får inte försvinna, som vi gjorde, säger han.

Efter valet har partiet dessutom drabbats av interna strider. Fördelningen av utskottsplatser innebar en total ommöblering. Tunga namn som Oscar Sjöstedt, Tobias Andersson och Ludvig Aspling har fått mindre framträdande roller. Vissa i partiet talar om petningar och maktstrider, andra om omprioriteringar.

Den öppna konflikten om synen på svenskhet har förvärrat situationen. Striden står mellan etnonationalister och dem som står bakom partiets officiella hållning om ”öppen svenskhet”. För några veckor sedan drabbade de tunga SD-profilerna Richard Jomshof och Mattias Karlsson samman på Facebook. Jimmie Åkesson tvingades därefter markera i en debattartikel i Expressen: den som inte ställer sig bakom partiets ståndpunkt får kliva av eller bli avslängd. Enligt uppgifter till DN diskuteras nu Jomshofs framtid i partiets innersta krets.

Färm tycker att bråket kom vid värsta tänkbara tidpunkt.

– Vi har inte råd att börja bråka om sådant här efter valet när vi vet att vi tappat till Moderaterna, säger han.

Han står bakom definitionen av ”öppen svenskhet” som antogs i SD:s partiprogram från 2023. Enligt den ska den som är assimilerad tala flytande svenska, uppfatta sig som svensk, leva i enlighet med svensk kultur och se den svenska historien som sin egen, samt känna en större lojalitet med den svenska nationen än med någon annan nation.

– Bor man här, har anpassat sig och uppfyller kraven så har man fanimej, oavsett hudfärg eller etnicitet, kvalificerat sig. Den här diskussionen om svenskhet får inte balla ur, säger Färm.

Samtidigt fortsätter regeringsfrågan att bubbla i partiet. Tidöpartierna förlorade majoriteten i riksdagen, och frågan är om Centerpartiet kan fås att byta statsministerkandidat. Jimmie Åkesson försökte i förra veckan genom att släppa kravet på ministerposter och meddela att SD kommer att släppa fram Ulf Kristersson i en statsministeromröstning. Göte Färm tror att det kan gynna partiet.

– Då blir SD den vuxna i rummet. Medan de rödgröna går fullständigt bananas, säger han.