Vittnesmålen inifrån: Övergrepp och sexism i Ungsvenskarna

Ungsvenskarna, Sverigedemokraternas ungdomsförbund, pekas ut som en miljö präglad av sexism, övergrepp och en destruktiv alkoholkultur. Det visar en granskning där Dagens Nyheter har talat med 21 nuvarande och tidigare medlemmar. Majoriteten är unga kvinnor som valt att lämna förbundet, och de beskriver en fristående värld där konservativa könsideal, stark grupplojalitet och maktrelationer skapar grogrund för sexuella trakasserier.

En återkommande bild är att festerna i samband med konferenser urartar. En tidigare lokal förbundstopp beskriver hur dagarna ägnas åt politik, medan kvällarna präglas av alkohol och sexuella inviter. En ung kvinna, Ellen, vaknade efter en konferensresa i Lund med röda strypmärken på halsen. Hon hade följt med en nästan tio år äldre partiföreträdare till hotellrummet och berättar om en upplevelse som hon fortfarande bär med sig. Enligt journalanteckningar som DN tagit del av sökte hon vård en vecka senare.

Flera kvinnor vittnar om att äldre män i förbundet eller partiet utnyttjat sin position för att närma sig yngre medlemmar. En kvinna berättar om en man i riksdagen som tog på henne under en fest. En annan beskriver hur en kille kysste henne mot hennes vilja och fortsatte trots att hon sa ifrån. Händelsen ska enligt DN ha rapporterats till förbundsledningen via chatt, men ledde inte till några åtgärder.

Bakom kritiken ligger också en strukturell skepsis. Ungsvenskarna skiljer sig från andra ungdomsförbund genom att sakna interndemokrati. Partiledningen utser förbundets ledare, vilket enligt flera källor gör att tystnadskultur och lojalitet upprätthålls. En före detta medlem säger: ”Går man emot Ungsvenskarnas ledning går man emot SD som parti. Om man vill göra en politisk karriär skjuter man sig själv i foten.”

Tidigare ledaren Tobias Andersson, i dag riksdagsledamot, pekas av flera källor som en central gestalt. Han ska ha förmedlat en kvinnosyn där kvinnor anses ”lättstyrda”, och han uppges ha agerat med immunitet under sina sju år som ungsvensk talesperson. Andersson förnekar uppgifterna och menar att kritiken bygger på anonyma påståenden. Han säger att förbundet under hans tid var ”befriat från polisanmälningar mellan medlemmar”.

Även om den nuvarande ledningen, med Denice Westerberg i spetsen, säger sig ha nolltolerans mot övergrepp, är vittnesmålen många. En man, Patrich Hällfärdsson, lämnade förbundet efter att ha bevittnat hur en tjej satt och grät på en fest efter att en styrelsemedlem närmat sig henne. Han beskriver stämningen som ”grov, grabbig och inte rumsren”.

Att problemen är systematiska understryks av en händelse under vårkonferensen 2024. En 26-årig lokal toppolitiker greps misstänkt för våldtäkt på ett hotell i Stockholm. Utredningen lades ned i brist på bevis, men mannen uteslöts ur partiet. Trots det menar en vän till de inblandade att kulturen inte förändrats.

För de unga kvinnor som varit aktiva får upplevelserna långtgående konsekvenser. Flera berättar om att de i dag tampas med ångest, dissociation och en skev bild av sexualitet. De beskriver hur de under sin tid i förbundet accepterade våldsamma sexuella praktiker – strypsex, förnedring och hårda tag – som de senare förstått var långt ifrån normala. En kvinna säger: ”Det var så grovt, sättet man skulle ha sex på. Det skulle vara våldsamt och hänsynslöst.” Nu, flera år senare, inser hon att det format hennes relationer.

Enligt förbundets egna företrädare har man dock inlett ett förbättringsarbete. Denice Westerberg skriver i ett mejl till DN att hon inte känner igen bilden och att alla medlemmar ska vara trygga. Hon hänvisar till att uppgifterna i så fall skulle ha hanterats ”snabbt och korrekt”. Tobias Andersson påpekar att förbundet har haft ”tiotusentals medlemmar” och att det vore osannolikt att inga incidenter någonsin skulle äga rum.

Trots dessa uttalanden kvarstår frågan om vilken kultur som fått växa fram i ett ungdomsförbund med nära band till riksdagspartiet. DN:s granskning visar att den maktstruktur som byggts upp under åren, med toppstyrning och lojalitetskrav, kan ha bidragit till att mörkertalet är stort. Flera av de intervjuade uppger att de aldrig vågat prata om sina upplevelser av rädsla för repressalier.

Samtidigt bekräftar en nuvarande medlem att frågan diskuteras internt, bland annat på tjejträffar, men menar att det handlar om enskilda individers beteende. Frågan är om förbundet, med sina starka band till moderpartiet, kan bryta de mönster som under lång tid präglat dess verksamhet. De vittnesmål som DN tagit del av ger en dyster bild – och för de drabbade är ärren inte bara fysiska.