Sverige rasar på klimatranking – nytt bottenrekord

Sverige faller för fjärde året i rad i den internationella klimatrankningen Climate Change Performance Index (CCPI), som presenteras i samband med FN:s klimatmöte COP31 i Antalya, Turkiet. Efter att ha tappat två placeringar förra året sjunker landet nu ytterligare två steg, till plats 15 – den sämsta noteringen sedan indexet startade 2005.

Enligt rapporten är det regeringen Kristerssons klimatpolitik som ligger bakom nedgången. Den har, enligt författarna, fört Sverige längre bort från både 2030-målet och det långsiktiga målet om nettonollutsläpp 2045. Särskilt svagt är betyget för utsläppsutvecklingen, där Sverige placerar sig som nummer 40 av 68 länder. Även klimatpolitiken i stort och energianvändningen får låga betyg.

– Sverige var länge ett av de starkaste länderna, men de senaste åren har ni tappat mark år efter år, säger Jan Burck på Germanwatch, en av organisationerna bakom indexet.

Han menar att den svenska utsläppstrenden är ett tydligt problem.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) invänder dock mot hur rankingen mäter energianvändning. I en kommentar till DN skriver hon att det ger en missvisande bild att inte väga in om energin kommer från fossila eller fossilfria källor.

”Sverige har redan mycket låga nettoutsläpp per person och en energiintensiv industri som kräver stora mängder ren el, men det återspeglas inte i rankingen”, skriver hon.

Sverige var länge bland de allra främsta länderna i indexet, men den positionen innehas nu av Danmark. De tre översta platserna är tomma, som en signal om att inget land gör tillräckligt. Danmark kommer på fjärde plats – för sjätte året i rad.

Danmark sticker ut genom flera progressiva klimatåtgärder, bland annat världens första utsläppsskatt på jordbruk, som träder i kraft i januari 2027. Samtidigt får landet kritik för att överväga att förlänga licenser för olje- och gasutvinning i Nordsjön.

Bland de länder som rankas högre än Sverige finns Litauen, Storbritannien, Nederländerna, Norge, men även Marocko och Chile. Jan Burck betonar ändå att Sverige fortfarande ligger relativt högt och att landet har varit en viktig röst för ett ambitiöst klimatarbete inom EU fram till 2040.

– Det är viktigt att Sverige inte glömmer sin roll i internationella sammanhang, där kan relativt små länder spela stor roll, säger han.

Årets stora överraskning är dock inte Sveriges tapp eller Danmarks framgång. Flera länder som ofta beskrivs som klimatbovar – Kina, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien – visar enligt CCPI en potential för snabba utsläppsminskningar. De rankas fortfarande lågt på grund av sina höga totala utsläpp, men de har en förhållandevis hög grad av elektrifiering.

Jan Burck förklarar att allt som är elektrifierat i princip kan ställas om från fossilt till förnybart med rätt investeringar. Saudiarabien, som ofta agerar bromskloss i klimatförhandlingarna, ligger på plats 65 av 68. Men med en elektrifieringsgrad på över 25 procent finns potential att snabbt kapa utsläppen. Landets satsningar på förnybar energi ökar dessutom snabbt just nu.

– Det sker från låga nivåer, men det är hoppfullt. Det finns faktiskt en möjlighet här, säger Jan Burck.

Längst ner på listan återfinns USA under Donald Trump. Landet har aldrig rankats högt, men intar i år plats 67 av 68 – efter både Ryssland och Saudiarabien. Bara Iran ligger lägre.

CCPI rankar totalt 68 länder och EU som block. Indexet baseras på utsläppstrender, förnybar energi, energianvändning och klimatpolitik. Årets resultat presenteras samtidigt som världens länder samlats för att diskutera skärpta klimatåtaganden, och signalerar att flera av de ledande industriländerna – däribland Sverige – tappar tempo i omställningen.