Den svenska advokaten Thomas Bodström, som är vice ordförande i Internationella fotbollsförbundets (Fifa) överklagandekommitté, har uttryckt sin besvikelse över att han inte kontaktades när det belgiska fotbollsförbundet överklagade beslutet att häva den amerikanske fotbollsspelaren Folarin Baloguns avstängning.

Trots sin höga position inom Fifa:s beslutsstruktur lämnades Bodström utanför processen när det belgiska fotbollsförbundet skickade in sitt överklagande. Han hade förberett sig för att bli inkopplad i fallet och väntade på ett samtal som aldrig kom.

”Jag gick med telefonen i handen hela dagen, men ingen ringde. Jag var i kontakt med Fifa innan VM och var tydlig med att jag är tillgänglig, så jag är besviken och förvånad över att ingen kontaktade mig”, förklarar Bodström.

Fifa avslog senare det belgiska förbundets överklagan med motiveringen att de inte ansågs vara part i målet. Bodström säger sig dock inte kunna kommentera det specifika beslutet eftersom han ännu inte har fått läsa det. Han har begärt att få ta del av beslutet och vill ha svar på varför han inte blev kontaktad under processen.

Kontroversen kring Baloguns avstängning har väckt stor uppmärksamhet internationellt. Den amerikanske anfallaren fick ett rött kort under en 16-delsfinal, men den påföljande avstängningen hävdes av Fifa. Efter beslutet tackade USA:s president Donald Trump öppet Fifa, och på måndagen erkände han att han personligen hade ringt organisationen och bett dem se över avstängningen.

Detta avslöjande har lett till allvarliga korruptionsanklagelser mot Fifa. Fifas ordförande Gianni Infantino har dock bestämt nekat till att organisationen skulle ha agerat på grund av politiska påtryckningar från USA eller något annat land.

Bodström betonar att det skulle ha varit viktigt för honom att få delta i beslutsprocessen, särskilt för att kunna visa Fifas oberoende. Han framhåller att det inte finns någon anledning för Fifa att känna några påtryckningar från USA eller något annat land, eftersom alla medlemsländer har lika stor rösträtt.

”Ett enskilt land har ingenting att komma med”, konstaterar han.

När det gäller frågan om Donald Trumps välkända nära relation med Gianni Infantino kan ha påverkat utgången i fallet vill Bodström inte spekulera. Han understryker dock att det under hans åtta år i organisationen aldrig har förekommit några påtryckningar i besluten, och att han inte skulle ha accepterat det under några omständigheter.

Fallet väcker också frågor om framtida konsekvenser för hur fotbollens regelverk tillämpas. Det finns en oro för att den här hävda avstängningen kan öppna för fler liknande fall och att varje rött kort i framtiden kan följas av spekulationer om huruvida det kommer att leda till en verklig avstängning eller inte.

Bodström menar dock att hävning av en avstängning måste betraktas som en undantagsregel som ska tillämpas mycket restriktivt. Han vill inte se detta fall som en öppning för att börja ifrågasätta alla disciplinära beslut.

För att få klarhet i hur liknande fall ska hanteras i framtiden hoppas Bodström nu att ärendet kommer att överklagas till Internationella idrottens skiljedomstol (Cas). Ett sådant beslut skulle kunna skapa ett viktigt prejudikat för framtida avgöranden.

”Det hade varit det bästa, så att vi får ett prejudikat i hur det ska dömas i framtiden”, säger han.

Fallet har också mött kritik från andra håll inom fotbollsvärlden. Det europeiska fotbollsförbundet Uefa har riktat hård kritik mot Fifa:s hantering av situationen och kallat beslutet att häva avstängningen för ”orättfärdigt”. Efter USA:s seger mot Belgien i turneringen kom även hånfulla kommentarer från belgiskt håll, där man ironiskt bad om att få även det resultatet upphävt.

Kontroversen belyser de spänningar som kan uppstå när politik och idrott möts på högsta nivå, och väcker viktiga frågor om transparens och oberoende inom internationella idrottsorganisationer.