Den 61:a upplagan av Vätternrundan går av stapeln under helgen 12–13 juni, med start och mål i Motala. Närmare 20 000 cyklister från omkring 70 länder är anmälda till årets lopp, vilket är en betydande ökning från fjolårets drygt 17 000 deltagare. Loppet är en av Sveriges mest ikoniska motionsidrottsevenemang och ingår tillsammans med Vasaloppet, Vansbrosimningen och Lidingöloppet i konceptet En svensk klassiker.

Första starten går klockan 19.30 på fredagskvällen, och därefter ger sig cyklisterna i väg i grupper med två minuters mellanrum under hela kvällen och natten fram till 06.30 på lördagsmorgonen. För att minska antalet omkörningar startar de allra snabbaste grupperna först vid lunchtid på lördagen. Sista målgång är vid midnatt mot söndagen.

Sedan 2021 är bansträckningen 315 kilometer lång efter att den gjordes om av säkerhetsskäl. Tidigare var loppet 297 kilometer. Rutten går runt hela Vättern med start i Motala, söderut mot Vadstena, Ödeshög och Gränna innan cyklisterna når Jönköping. Där vänder de norrut igen och passerar Fagerhult, Hjo och Karlsborg. Via Askersund vänder de sedan tillbaka söderut mot målgången i Motala.

Tiden det tar att genomföra loppet varierar stort mellan deltagarna. De snabbaste cyklisterna klarar rundan på strax över sju timmar, medan de långsammaste kan behöva upp till 28 timmar. Snittet låg förra året på 13,5 timmar. Under rundan klättrar deltagarna totalt 1 994 höjdmeter och varje cyklist förbränner mellan 7 000 och 10 000 kalorier under loppet.

För att säkerställa säkerheten och att alla deltagare har rimliga möjligheter att fullfölja loppet finns stopptider på banan. I Jönköping, efter 104 kilometer, är sista tid för att få fortsätta klockan 11.30 på lördagen. I Hjo, efter 171 kilometer, stänger depån klockan 16.00. Cyklister måste vara i depån 20 minuter innan den stänger.

Längs banan finns flera depåer där cyklisterna kan fylla på energi och vätskebalans. I samtliga depåer serveras vatten, saft, sportdryck, blåbärssoppa, kaffe, saltgurka och släta bullar. I vissa depåer finns även bananer, och i Jönköping serveras köttbullar eller vegobullar med potatismos samt havregrynsgröt. I Hjo får cyklisterna lasagne i olika varianter. Efter målgång serveras dryck och burgare.

En påfallande trend i årets lopp är den ökande internationaliseringen. Mer än var fjärde anmäld deltagare kommer från ett annat land än Sverige. Tyskarna utgör den största utländska gruppen med omkring var tionde deltagare. Efter Sverige och Tyskland är Norge, Danmark, Finland och Storbritannien de största nationerna representerade. Vissa länder har endast en deltagare, däribland Kenya.

Oskar Sundblad, Vätternrundans vd, förklarar att det för utländska cyklister är extremt exotiskt att cykla hela natten när det nästan aldrig blir riktigt mörkt. För många tyska cyklister är Vätternrundan ett mål på deras bucketlist, något de vill uppleva minst en gång.

Årets lopp visar också en tydlig demografisk förändring. Drygt hälften av cyklisterna är debutanter. De grupper som ökar mest är kvinnor och unga under 25 år, med en ökning på 25 respektive 35 procent jämfört med förra året. Kombinationen av dessa grupper, unga kvinnor och tjejer, har ökat med hela 45 procent. Detta speglar en bredare trend inom motionsidrotten där fler unga och kvinnor engagerar sig.

Åldersgränsen har sänkts till att deltagaren ska fylla 15 år under kalenderåret, från tidigare 18 år. Omyndiga måste dock cykla tillsammans med en vuxen.

Vätternrundan startade 1966 på initiativ av läkaren Sten-Otto Liljedahl och cykelhandlaren Ewert Rydell. Det första loppet hade 344 startande, varav 334 gick i mål. Fram till och med 1974 gick loppet motsols längs Vättern, men sedan bytte man riktning för att undvika vänstersvängar efter Sveriges övergång till högertrafik 1967.

Under de 60 åren som loppet har arrangerats har cirka 675 000 cyklister genomfört Vätternrundan. Tillsammans har de cyklat knappt 20 miljoner mil, vilket motsvarar cirka 5 000 varv runt jorden. 23 cyklister har genomfört 50 lopp eller fler, men endast en person har cyklat alla 60 lopp – Stig Johansson från Fagersanna.

I år satsar arrangören extra mycket på att skapa en festivalatmisfär längs banan. Mottot är ”Sveriges längsta folkfest” med målet att bjuda på en oförglömlig upplevelse för både deltagare och publik. Enligt Sundblad laddar människor på många platser längs banan hela året för den här helgen, bara för att hjälpa deltagarna framåt.

Vid backarna i Dalbyporten, några mil från mål, möttes cyklisterna förra året av musik, ljus och högljudd publik. Systrarna K och de boende i området återkommer även i år. DJ Pinto hjälper deltagarna sista biten mot upploppet och klassikern ”Välsignelsens kontroll” i Tiveden fortsätter. En nyhet är att dansande människor dyker upp efter Karlsborg, inspirerat av filmen ”Ute och cyklar”.

Det finns strikta regler för deltagandet. Cykeln måste vara nyservad med fungerande växlar och bromsar samt ha däck och slangar i bra skick. Alla deltagare ska ha godkänd cykelhjälm. De som cyklar mellan 19.30 och 03.00 måste ha fungerande fram- och baklyse samt godkända reflexer. Efter loppet är det obligatorisk vila i minst sex timmar innan en deltagare får köra bil. Polisen genomför kontroller mot tiden i mål.

Privata följebilar är inte tillåtna längs banan. För publik som vill följa cyklisterna finns möjlighet att följa med via Vätternrundans hemsida där man kan söka på namn eller startnummer. Deltagarnas chip registrerar passering vid start, depåer och mål. Det finns även en app med livetracking, pushnotiser och möjlighet att skicka hejarop till deltagarna.

Under Cykelveckans alla lopp serveras omkring 170 000 släta bullar, 10 ton bananer, 3 ton saltgurka, 20 000 liter sportdryck, 100 000 koppar kaffe och 2 ton lasagne. Efter målgång delas 1 ton medaljer ut till de trötta men nöjda cyklisterna.