”I sådana här miljöer är det lätt att dras till destruktiva saker”

Det är en regnig oktoberkväll vid Rågsveds bollplan. Tältet som Rågsveds IF har beställt har ännu inte kommit, och företrädare för klubben får skydda informationsblad och pappmuggar från regnet. Kaffe- och tetermosarna är framme, och skratten hörs trots vätan. Serta Gemici, Andam Jassem och andra från föreningen är på plats för ett nytt initiativ som ska skapa trygghet i området.

– Man har ju läst mycket om vad som händer i Stockholm och övriga Sverige, säger Glenn Blomberg, ordförande i Rågsveds IF.

– Vi jobbar väldigt proaktivt i vår förening och kände att vi nog behöver synas ytterligare, inte bara i verksamheterna vi har, utan mer aktivt.

Rågsved i södra Stockholm klassas av polisen som ett utsatt område. På senare år har stadsdelen fått ett lyft, bland annat genom kommunens nya aktivitetshus Rågsveds hjärta. Enligt Alexander Ojanne (S), social-, arbetsmarknads- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, handlar det om att skapa platser där människor umgås och på så sätt öka tryggheten.

– Det handlar inte bara om att stoppa rekrytering till gängkriminalitet, utan också om att fånga upp unga som är på väg in i en negativ bana, säger han.

Bakgrunden till satsningen är bredare än Rågsved. DN:s granskning har visat att nära var femte kommun i Sverige har upplevt problem kopplade till gängrelaterad brottslighet på, eller kring, sina idrottsanläggningar. Stockholms stad är en av dessa kommuner. Det förvånar inte politikerna.

– Men det är ju för jävligt. För idrotten ska vara en trygg plats, säger Alexander Ojanne.

Kort efter DN:s besök vid bollplanen inträffade en skjutning i en idrottshall i Älvsjö, där 24-åriga Saba Abraham miste livet. Hon arbetade inom stadens ungdomsverksamhet och hade tidigare varit en del av Hammarby IF:s insatser för unga i samhället. Mordet tros vara en hämnd riktad mot en nära anhörig. I en senare kommentar skriver Ojanne att mordet är fruktansvärt och att samhället måste fortsätta hjälpa unga bort från kriminalitet och skapa trygghet runt idrottsplatser.

Samarbetet mellan Rågsveds IF och Stockholms stad, närmare bestämt Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, är ett så kallat idéburet offentligt partnerskap, IOP. Det tillkom på föreningens initiativ och innebär ett stöd på 140 000 kronor per år under minst två år. Pengarna går till arvode för tre trygghetsvärdar, som numera finns vid bollplanen två kvällar i veckan, samt till förbrukningsmaterial och praktisk utrustning som det utlovade tältet.

Trygghetsvärdarna ska bidra med vuxennärvaro och förhoppningsvis ge fler ungdomar en meningsfull fritid. Serta Gemici har en lång bakgrund i föreningen, både som spelare och fotbollsutvecklare för unga, och har dessutom tio års erfarenhet som pedagog. Han hoppas att närvaron uppfattas som en trygghet.

– Att föräldrar vet att ”okej, de här vuxna är på plats varje tisdag och torsdag, så om barnen frågar om de får gå ut och spela fotboll så kan jag skicka ut dem”, säger han.

Gemici menar att föreningstillhörighet kan betyda allt, särskilt för tonårspojkar.

– När det finns ett tomrum och du har ledig tid, då måste du hitta på något. I sådana här miljöer är det lätt att dras till destruktiva saker.

Kollegan Andam Jassem har bott i Rågsved hela sitt liv.

– Jag vill ge tillbaka lite till Rågsved. Man märker ofta om någon känner sig otrygg, och vi vet ungefär vilka som inte sköter sig. Då kan vi gå fram till dem och prata.

Ännu har de nya trygghetsvärdarna inte upplevt någon större problembild, men behovet har funnits, säger han.

Rågsveds IF vill också vidga arbetet. Föreningen planerar aktiviteter tillsammans med fritidsgården i området. Glenn Blomberg vände sig till stadsdelsförvaltningen för att förekomma eventuella problem.

– Ju fler vuxna ute, desto bättre. Jag hoppas att vi kan få ännu mer kontakt med folk som rör sig här, och att det får fler barn och ungdomar att syssla med idrott. Det tror jag är en stor nyckel till att inte ha problem längre fram i livet, säger han.

Han önskar att kommunen i högre grad kom med färdiga förslag till föreningar.

– Vi kom med idén, och de fick godkänna den. Jag skulle ibland önska att det kunde vara tvärtom. Man skulle nästan vilja att det kom något färdigt från stadsdelarna, liksom ”det här har vi, vill ni vara med?”

Alexander Ojanne beskriver satsningen i Rågsved inte som ett pilotprojekt, utan som ett samarbete med en stark och välfungerande förening i ett socialt utsatt område. Den rödgröna majoriteten i Stockholms stad har under mandatperioden arbetat både med kameraövervakning och med fler fältassistenter ute.

Oppositionsborgarrådet Jonas Naddebo (C) anser däremot att frågan om gängkriminalitet vid idrottsplatser inte tagits på tillräckligt stort allvar. I maj skickade Centerpartiet och Liberalerna en skrivelse till idrottsnämnden med krav på tydligare incidentrapportering och en riskinventering av stadens alla idrottsplatser, gärna i samarbete med föreningar och förbund.

– Staden borde få en helhetsbild: var händer flest incidenter och hur kan vi samarbeta med polisen kring det? säger Naddebo.

Han anser att vänsterstyret hanterar händelser som enskilda ordningsstörningar.

Ojanne tillbakavisar kritiken.

– Mycket av det de efterfrågar görs redan. Vi har ett anläggningsråd dit föreningar, tränare, anläggningspersonal och vårdnadshavare kan rapportera oro och incidenter. Idrottsförvaltningen har också veckovisa lägesbilder där incidenter och brottsförebyggande insatser gås igenom.

Tillbaka vid kaffetermosen vid Rågsveds bollplan har mörkret börjat falla över höghusen. Serta Gemici säger att ungdomar beter sig annorlunda när trygga vuxna finns på plats.

– Jag tror att om vi får tid att umgås och skapa relationer med ungdomarna, så ger vi dem verktyg ute i livet också. Jag hoppas att de själva kan göra samma sak när de blir vuxna. Eller att det blir så pass tryggt att ingen behöver stå här.