Lettland har sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina intagit en av de hårdaste positionerna inom europeisk idrott. I februari 2024 ändrade landets parlament idrottslagen så att lettiska landslag inom lagidrotter inte längre får möta Ryssland eller Belarus – oavsett om motståndarna uppträder under egen flagg eller som neutrala. Lagändringen motiverades med solidaritet med Ukraina, men flyttade också beslutet om bojkott från enskilda idrottare till staten.
Nu har frågan fått ny aktualitet. På fredagen meddelade idrottens skiljedomstol, CAS, att Ryssland ska tillåtas delta i internationella ishockeyturneringar från och med 2027. Beslutet sätter Lettland i en svår position, eftersom den nationella idrottslagen fortfarande förbjuder möten med ryska och belarusiska lag.
Roberts Plavejs, generalsekreterare för Lettlands ishockeyförbund, säger till lettisk public service att läget är fyllt av frågor.
– Frågorna är betydligt fler än svaren just nu, säger han.
Det lettiska förbundet avvaktar nu de diskussioner som måste föras inom det internationella ishockeyförbundet IIHF. Situationen är särskilt känslig eftersom den första turnering som CAS enligt beslutet ska öppna för Ryssland är junior-VM, som inleds redan i december. Lettland har en plats i turneringen.
– Hur ska detta beslut genomföras i praktiken? Ska det genomföras, finns det någon möjlighet till överklagande, och var ska man stoppa in dessa lag som ska återvända? säger Plavejs.
Ishockey är en av Lettlands absolut mest populära sporter, och landet är trots sin ringa storlek en ansenlig hockeynation. Den största framgången kom 2023, då Lettland erövrade VM-brons efter seger mot USA i bronsmatchen. Landets tidigare målvaktsstjärna Arturs Irbe har tidigare varit tydlig med vad han anser om ryskt deltagande. Under ishockey-VM i Sverige 2025 sade han att han skulle bojkotta OS 2026 om Ryssland tilläts vara med.
– Det går inte att skilja på idrott och politik, de är helt sammanblandade. Så var det under Sovjettiden och så är det fortfarande. Så länge nationalsångerna spelas och det vinnande landets flagga hissas efter matcher blir det politik, sade Irbe då.
För det lettiska ishockeyförbundet innebär CAS-beslutet ett svårhanterligt dilemma. Väljer förbundet att låta sina lag spela mot Ryssland eller Belarus riskerar man att förlora statliga stödmedel och tvingas betala tillbaka redan utbetalda bidrag. Den lettiska idrottslagen innehåller inget utrymme för undantag, enligt Plavejs.
– I idrottslagen står det klart och tydligt att lagidrottstävlingar inte får genomföras mot lag från Ryssland eller Belarus, och vi har absolut inte för avsikt att bryta mot detta.
Väljer förbundet i stället att bojkotta turneringarna bryter man mot IIHF:s regelverk. Det kan leda till dryga böter för avtalsbrott, tvångsdegradering och risk för avstängning. För ett litet förbund med begränsade resurser skulle sådana straff få stora konsekvenser, både sportsligt och ekonomiskt.
– Som förbund måste vi konstatera att det inte finns någon möjlighet för oss att inte genomföra mästerskapet. Det skulle medföra mycket stora risker, både ekonomiskt och för ishockeyns utveckling hos oss, säger Plavejs.
Bakgrunden till det internationella beslutet är den långvariga uteslutningen av Ryssland från internationell ishockey. Efter invasionen av Ukraina stängdes både ryska och belarusiska landslag av från IIHF:s turneringar. CAS har nu bedömt att avstängningen inte kan fortsätta i nuvarande form, vilket tvingar IIHF att åter inkludera Ryssland. Beslutet har väckt reaktioner i flera länder, inte minst i Baltikum och övriga Östeuropa, där Rysslands återinträde ses som ett säkerhetspolitiskt problem lika mycket som en idrottsfråga.
Lettland delar gräns med Ryssland och har en historia av rysk ockupation. För många invånare är frågan om ryskt deltagande i internationella tävlingar inte bara en principiell fråga utan något djupt personligt. Samtidigt är Lettland beroende av att delta i internationella mästerskap för att utveckla sin hockey och behålla sin position i världstoppen.
Plavejs konstaterar att förbundet nu befinner sig i en omöjlig ekvation. Å ena sidan tvingar den lettiska lagen till avståndstagande. Å andra sidan tvingar det internationella regelverket till deltagande. Utgången är oviss, och de närmaste veckorna lär ge besked om hur konflikten ska lösas.
CAS-beslutet påverkar inte bara Lettland. Hela det internationella ishockeysamfundet står inför en politiskt laddad återintegrering av Ryssland, där frågor om flaggor, hymner och säkerhet väntas dominera framöver. För Lettland handlar det dock om mer än praktiska arrangemang – det handlar om landets lagstiftning, identitet och förhållande till en krigförande granne.
