Rickard Persson: Kantbollen väcker frågan – fuskade den franska stjärnan?

En omdiskuterad kantboll kom att avgöra en av torsdagens semifinaler i bordtennis-EM. Det svenska paret Kristian Karlsson och Stina Källberg ledde med 1–0 i set och 9–8 i det andra setet när Karlsson slog ett backhandslag. Bollen tog i bordets kant. Karlsson sträckte direkt upp handen och signalerade att det hela var en ”turboll” – en olycklig men ändå regelrätt träff. Domarna såg inte händelsen. Då återstod bara motståndarnas reaktion.

Alexis Lebrun viftade dock avvärjande och visade att bollen inte tagit i kanten. Poängen gick till Frankrike. Ställningen blev 9–9 i stället för 8–10. Franska paret, med Lebrun och Charlotte Lutz, tog sedan det andra setet och vann matchen med 3–2. För det svenska paret innebar förlusten att finalplatsen i mixeddubbeln gick förlorad, men bronsmedaljen var ändå säkrad.

Efter matchen riktades blickarna mot Alexis Lebrun. Var han medveten om att bollen träffat kanten? Några tydliga bevis för medvetet fusk finns inte. Troligen såg han helt enkelt inte bollen. Men flera i bordtennisvärlden menar att han borde ha reagerat på Karlssons tydliga handsignal. Spelarna känner varandra väl sedan tidigare, och Karlsson har ett gott rykte som sportsman. Även Lebrun brukar betraktas som en spelare med gott anseende.

Bordtennisen har länge varit en sport där ärlighet sätts högt. Den hederskodex som präglat sporten vilar på en grundtanke: spelaren som ser bollen ska inte tveka att säga till, även om det gynnar motståndaren. Detta skiljer sporten från exempelvis fotbollen, där presset att vinna ofta tar över.

Historien har flera exempel på svenska förebilder. Jörgen Persson, världsmästare och en av Sveriges främsta bordtennisspelare genom tiderna, fick 1997 RF:s Fair Play-pris efter att i OS-kvalet mot engelsmannen Matthew Syed ha gett bort en poäng. Det handlade också om en kantboll, en boll som Syed inte ens sett. Persson valde själv att påpeka händelsen. Syed skrev senare en krönika i The Guardian om Perssons agerande, och den episoden blev ett bevis på den svenska skolans syn på sportslighet.

Dagen efter semifinalen fick Karlsson se SVT:s bilder. Han grämde sig över att han inte varit tuffare mot det franska paret. Med facit i hand menade han att en tydligare markering hade kunnat förändra läget. Hade poängen gått till Sverige hade ställningen blivit 10–8, och det svenska paret hade haft två setledning och ett mycket starkt utgångsläge. Nu blev det i stället 9–9, och fransmännen kunde vända matchen.

Fredagen gav en ny möjlighet till revansch för Karlsson, men den uteblev i singel. Han föll i åttondelsfinalen mot just Alexis Lebrun med 2–4 i set. I herrdubbeln däremot gick det bättre. Karlsson är tillsammans med Anton Källberg framme i final. Där väntar bröderna Alexis och Felix Lebrun. Den franska brödraduon har på kort tid etablerat sig i den europeiska eliten, och finalen lär därför bli en av mästerskapets mest uppmärksammade matcher.

Sammantaget har EM ändå bjudit svenska bordtennis på flera höjdpunkter. Kristian Karlsson och Stina Källberg lämnar mixedturneringen med brons, och Karlsson har chansen att ta ytterligare en medalj i herrdubbeln. Att finalmotståndet kommer från Lebrun-bröderna ger matchen en extra laddning efter veckans kontrovers.

För bordtennisen i stort väcker incidenten en viktig fråga: räcker spelarnas hederskodex i en sport där tempot är högt och bollarna ibland är omöjliga att uppfatta även för domarna? En regelrätt kantboll är svår att se, och utan möjlighet till videogranskning hamnar ett stort ansvar på de aktiva. I det här fallet gick det emot Sverige. Om det leder till en debatt om sportens regelverk återstår att se.