En regnig augustikväll förra året började uppgifter spridas om en explosion i Östberga söder om Stockholm. De första rapporterna talade om en bil som exploderat och en person som omkommit. Men verkligheten visade sig vara betydligt mer komplicerad och makaber än vad som först rapporterades.

Det skulle dröja lång tid innan den verkliga händelseförloppet kunde kartläggas. Först efter att polisens tekniker jämfört tandröntgenbilder kunde identiteten på den döde fastställas. Det visade sig vara en 15-årig pojke som enligt utredningen hade omkommit när han skulle placera ut en hemgjord sprängladdning.

Händelseförloppet var dramatiskt. Mycket tyder på att pojken precis hade tänt stubinen när han blev påkommen av en boende i området. I panik rusade han iväg med den tända laddningen i famnen. Explosionen som följde var så kraftig att polisens tekniker hittade kvarlevor upp till 60 meter från detonationsplatsen. En parkerad bil fick omfattande skador och genomborrades av stora mängder splitter från laddningen, som tros ha varit en termosbomb laddad med pentyl, ett ämne med mycket hög sprängkraft.

I april i år åtalades fyra personer för olika grad av inblandning i händelsen. Två av de åtalade var nära vänner till den omkomne 15-åringen. Nu har Södertörns tingsrätt meddelat dom mot tre av dem.

En 23-årig man som pekats ut som en ledargestalt i det så kallade Visättranätverket var den som erbjöd pojkarna att utföra sprängdådet. Ersättningen för uppdraget var 5 000 kronor. Chefsrådman Maria Hallqvist förklarar att eftersom 23-åringen med uppsåt framkallade beslutet hos utföraren att genomföra sprängningen, är han skyldig till anstiftan av grov allmänfarlig ödeläggelse.

Den 23-årige mannen döms även för involverande av underårig i brottslighet samt grovt övergrepp i rättssak. Straffet blev fängelse i tio år och tio månader. En annan 23-årig man frikändes från grovt övergrepp i rättssak.

Två pojkar som var 15 år gamla när händelsen inträffade dömdes för medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse. Domstolen konstaterade att de främjade den grova allmänfarliga ödeläggelsen. Den ena genom att förmedla kontakt mellan nätverksledaren och utföraren, den andra genom att uppmuntra utföraren. Påföljden för båda pojkarna blev ett års sluten ungdomsvård.

I ett för svensk rätt unikt åtal hade åklagaren även åtalat för vållande till annans död. Men både den 23-årige anstiftaren och den döde pojkens 15-årige vän frikändes från denna punkt. Domstolen påpekade att utredningen visar att utföraren själv tänt på bombens stubintråd och att den kort därefter exploderade i händerna på honom.

Maria Hallqvist kommenterade beslutet: ”Händelsen är under alla förhållanden oerhört tragisk. Utredningen visar dock inte annat än att utföraren frivilligt har hanterat bomben och därmed utsatt sig själv för en risk. Trots sin unga ålder har han haft möjlighet att överblicka risken. Den omständigheten att han medvetet har utsatt sig själv för fara innebär att anstiftaren och 15-åringen inte är ansvariga för hans död.”

Under rättegången framkom uppgifter om hur den 15-årige pojken förletts till att tro att han skulle genomföra bombdådet tillsammans med sin nu dömde 16-årige kamrat. Kompisen instruerades av den 23-årige beställaren att lura sin bästa vän att han också skulle vara med och utföra dådet. Detta förnekade dock vännen under rättegången.

”Jag har inte lurat honom. Han ville själv göra sprängningen. Jag vågar inte göra sånt,” sade 16-åringen när han pressades hårt av åklagaren Lukas Tigerstrand under huvudförhandlingen. På en fråga om hur ofta kompisgänget brukade umgås innan den tragiska händelsen svarade han ”varje dag”. De var ute, spelade fotboll och umgicks som vanliga tonåringar.

På plats i rättssalen fanns också nära anhöriga till den döde pojken. Den omkomne 15-åringens pappa grät tyst när åklagaren redogjorde för vilka skador hans son fått vid explosionen.

Sprängdådet var den förolyckade 15-åringens första steg in i kriminalitet. Det är inte fastställt vad det tänkta motivet till bombdådet var, men en teori är att det handlade om utpressning riktad mot en man som bor i området. Enligt chattanalyser skulle beställaren vara ”Don Fox”, ett alias som polisen kopplat till Foxtrotledaren Rawa Majid.

Fallet belyser en oroande utveckling där allt yngre personer dras in i grov kriminalitet och gängkonflikter. Att en 15-åring utan tidigare kriminalitet lockas att utföra ett potentiellt livsfarligt uppdrag för 5 000 kronor visar på de metoder som används för att rekrytera unga personer till kriminella nätverk.