31 oktober: Här är dagens nyheter

Protesterna i Polen fortsätter att skaka landet. På fredagen sågades en grind upp till författningsdomstolen i Warszawa och demonstranter strömmade in på området. Mitt i tumultet tog sig president Karol Nawrocki förbi polispådraget och in i byggnaden, där han framförde sitt budskap: regeringen har kränkt landets konstitutionella ordning.

Bakgrunden är den avstängning av en chefsdomare som regeringen genomfört – ett beslut som fått både jurister och politiker att reagera. Chefsdomaren utsågs av den tidigare regeringen, och tillsättningen har länge varit omstridd. Premiärminister Donald Tusk försvarar avstängningen och menar att den är nödvändig för att återställa förtroendet för rättsväsendet. Kritiker talar däremot om en politisk rensning.

Konflikten är den senaste i raden av öppna strider mellan Tusk och det tidigare maktpartiet, där den nationella konservativa rörelsen under lång tid haft stort inflytande över domstolarna. Frågan om rättsstatens principer har också varit en het potatis i förhållandet till EU, som länge kritiserat Polen för brister i domstolarnas oberoende. Händelserna i Warszawa följer ett mönster där regeringen och presidenten växelvis anklagar varandra för att undergräva demokratin – och fredagens protester visar hur djupt splittrad landet är.

Samtidigt i Sverige väcker en 14 år gammal skolhändelse ny uppmärksamhet. Amanda Tedenljung gick då på Sigtunaskolan, en av landets mest välkända skolor, när en av hennes klasskamrater misshandlades av fem äldre elever. Händelsen fick henne att lämna skolan. I dag är hon glad över beslutet.

”Jag är väldigt glad för att jag fattade det beslutet”, säger hon.

Hennes berättelse sätter ljus på en fråga som fortfarande är högaktuell: hur skolor hanterar våld och elevers trygghet. Flera uppmärksammade fall under senare år har visat att skolor – inte minst fristående och internatliknande miljöer – brustit i sitt omhändertagande av elever som far illa. För Amanda handlade det inte bara om själva misshandeln, utan om känslan av att ingen tog situationen på allvar.

För den som reser kollektivt i Sverige väntar en ny prishöjning. Månadskorten blir dyrare i flera regioner, men reglerna skiljer sig åt. I vissa regioner finns rabatter för unga, studenter och pensionärer, medan andra har infört inkomstbaserade priser. Den som inte känner till villkoren kan lätt gå miste om förmåner – eller tvingas betala mer än nödvändigt.

Kollektivtrafiken har under flera år kämpat med minskande resande och stigande kostnader, vilket lett till återkommande prishöjningar. För många hushåll är månadskortet en stor utgift, och frågan om hur regionerna utformar sina rabattsystem blir därför allt viktigare. Samtidigt pågår en bredare diskussion om hur kollektivtrafiken ska finansieras i framtiden, där vissa regioner testar nya modeller med differentierade priser och andra överväger att skära ner på rabatterna.

I USA har justitiedepartementet under Donald Trump väckt åtal mot Southern Poverty Law Center, SPLC, en av landets mest välkända medborgarrättsorganisationer. Organisationen, som grundades 1971 och är känd för att kartlägga hatgrupper och rasistiska rörelser, anklagas för påstått bedrägeri. Åtalet kommer mitt under mellanårsvalet, vilket fått bedömare att höja på ögonbrynen.

Dana Vandiver, chef för SPLC:s verksamhet i Montgomery, ser ett tydligt mönster. ”Det är ett mönster hos Trump att ge sig på dem som slåss mot rasdiskriminering”, säger hon.

Kritiker menar att åtalet är politiskt motiverat och att tajmingen är medveten. Förvaltningen hävdar å sin sida att det handlar om vanlig brottsbekämpning. SPLC har under årtionden varit en central aktör i kampen mot rasism i USA:s södra delstater, där organisationen bland annat drivit uppmärksammade rättsprocesser och publicerat årliga rapporter om hatgrupper. Ett åtal mot organisationen ses av många som en signal om en hårdare linje mot civilsamhället.

Slutligen har en personlig historia från svensk musikvärld fått nytt liv. Erik Meduza var bara fyra år när hans far, den folkkäre och kontroversielle artisten Eddie Meduza, gick bort. Med föreställningen ”Min pappa Errol” vill han nu nyansera bilden av fadern, som under sin karriär var känd för sina raljerande låtar men också för ett komplicerat privatliv.

För Erik handlar det om att visa en annan sida av Eddie Meduza – bortom scenpersonan och rubrikerna. Föreställningen har väckt stort intresse och blivit ett sätt för publiken att möta en av Sveriges mest älskade – och omdiskuterade – artister i ett nytt ljus. Den personliga ingången gör också att berättelsen känns nära, långt ifrån den bild av stökig underhållare och provokatör som ofta präglat skildringarna av artisten.