En bok för alla fyller 50: ”Det anses fortfarande fint att få sin bok utgiven hos oss”

För femtio år sedan lanserades en idé som skulle göra kvalitetslitteratur tillgänglig för människor med små marginaler. Idén fick namnet En bok för alla. Förlaget är i dag ett av de få kvarvarande uttrycken för den folkbildningstanken, men utgivningen har förändrats. I dag handlar det framför allt om barn och unga. ”Jag är väldigt stolt och glad över att vi kan fortsätta finnas”, säger vd:n Elin Lucassi.

Det är lätt att glömma hur radikal idén var när den sjösattes. I Sverige har biblioteken länge garanterat en viss tillgång till litteratur, men att äga böcker har ändå varit en klassfråga. En bok för alla ville bryta det mönstret genom att ge ut böcker i stora upplagor och sälja dem där människor rör sig till vardags – i stället för att bara nå en redan bokintresserad publik. Böckerna blev en del av hem som annars kanske helt saknade böcker.

Affärsmodellen var enkel i teorin: låga priser, stora volymer och bred spridning. En bok för alla kunde därmed fungera som en inkörsport till litteraturen, inte bara för enskilda läsare utan också för skolor och studieförbund som ville bygga upp bokbestånd. Under de första decennierna gavs flera av den svenska litteraturens viktigaste titlar ut i prisvärda utgåvor, sida vid sida med översatta moderna klassiker.

Under åren har utgivningen omfattat allt från svenska klassiker och översatt samtidslitteratur till bilderböcker och lättlästa ungdomsromaner. Flera titlar trycktes i upplagor som de stora kommersiella förlagen inte kunde matcha. Priset hölls nere genom medvetna prioriteringar: formgivningen var enkel, men innehållet var det viktigaste. Det var en modell som byggde på att litteratur ansågs vara en gemensam angelägenhet, inte en lyxkonsumtion.

I dag är läget ett annat. Utgivningen har specialiserats och böckerna riktar sig nu i första hand till en yngre publik. Den förändringen speglar en verklighet där barns läsning har blivit en central litteraturpolitisk fråga. Larmrapporter om minskad läsförståelse, sjunkande utlåning på biblioteken och en allt mer skärmstyrd vardag har fått förlag, bibliotek och politiker att söka nya grepp. Barnboken ses allt oftare som en avgörande arena för framtidens läsvanor.

För En bok för alla innebär det att uppdraget har blivit både viktigare och svårare. Konkurrensen om barns uppmärksamhet är hårdare än någonsin. Många barn läser gärna när de är små, men intresset minskar med åldern. Samtidigt har tillgången till fysiska böcker blivit allt mer ojämlik, inte minst i skolor och bostadsområden med begränsad service. Förlagets utmaning ligger i att finnas kvar som en trovärdig aktör när bokhandelns hyllplan krymper och allt fler möter böcker via digitala tjänster.

Marknaden präglas också av en allt starkare koncentration. Ljudbokstjänsterna har vuxit kraftigt, och den fysiska pocketförsäljningen har minskat i betydelse. För en liten, samhällsorienterad utgivare är det svårt att hävda sig i mediebruset. Ändå menar Elin Lucassi att det finns en plats för En bok för alla. De låga priserna och den tydliga profilen mot skolan är förlagets främsta argument. Hon ser inte bara tillbaka på jubileet med stolthet, utan också fram emot att utveckla utgivningen.

Ändå finns tecken på att den fysiska bokens betydelse inte är ett minne blott. I en tid när ekonomin pressar barnfamiljer och skolan brottas med minskade resurser, har billiga böcker en konkret funktion. Det är på den nivån som En bok för alla kan fortsätta att ha en betydelse: inte genom att vara störst, utan genom att vara tillgänglig.

En bok för alla påminner om att en bok är mer än en vara. Den är ett redskap för bildning och har i fem decennier setts som en demokratisk rättighet. Den tanken lever kvar – inte som ett historiskt minne, utan som en konkret utgivningsstrategi. Att förlaget fortfarande kan säga att det finns, och att det finns med fokus på dem som ska bära läsningen vidare, är i sig ett resultat av ett uthålligt folkbildningsarbete.