Styret i Stockholm vill utöka miljözonen

Det nybildade rödgröna styret i Stockholm ger inte upp planerna på en miljözon 3 i city. Trots att Länsstyrelsen tidigare i år upphävde införandet av zonen, meddelar koalitionen att den ska införas. Om Transportstyrelsen ger klartecken är ambitionen att zonen därefter utökas till fler stadsdelar.

– Så fort vi får grönt ljus från Transportstyrelsen kommer vi att meddela ett startdatum för miljözonen. Därefter är planen att utvidga den under mandatperioden, säger Cindy Falquet Lindh (MP).

Miljözon 3 är den strängaste varianten av miljözoner som en svensk kommun kan införa. I det aktuella området skulle i praktiken endast fordon med mycket låga utsläpp tillåtas, som elbilar och vätgasbilar. Vanliga bensin- och dieselbilar skulle omfattas av stopp. Syftet är att minska halterna av hälsofarliga partiklar och kvävedioxid i Stockholms innerstad. Förslaget har varit politiskt känsligt ända sedan det först presenterades. Förespråkare pekar på att luftföroreningar skadar människors hälsa, medan kritiker menar att zonen blir ett hårt slag mot bilister, handel och näringsliv.

Transportstyrelsen har en nyckelroll i processen. Utan myndighetens godkännande kan miljözonen inte införas, och därför väntar det nya styret nu på ett beslut. Kommunen har redan flaggat för att zonen, om den genomförs, ska utökas till fler stadsdelar under mandatperioden.

En annan del av politiken handlar om dubbdäck. I dag gäller dubbdäcksförbud på Hornsgatan, Kungsgatan och Fleminggatan. Från den 1 oktober 2027 utökas förbudet till Sveavägen, Birger Jarlsgatan, Torsgatan och Vasagatan. Dubbade vinterdäck sliter på vägbanan och ger upphov till partiklar, vilket är bakgrunden till de lokala förbuden.

– Vi kan se att varenda större gata i centrala Stockholm har partikelnivåer som skadar hälsan. Därför måste dubbdäcksförbudet på sikt omfatta hela innerstan, säger Cindy Falquet Lindh.

Hur snabbt förbudet kan utvidgas ska utredas under våren. Både dubbdäcksförbudet och miljözonen ingår i det rödgröna styrets budget för 2027. Det innebär att trafikpolitiken blir en av de tyngsta frågorna under mandatperioden.

Trafikfrågan har under flera år splittrat partierna i Stockholm. Samtidigt finns en tydlig frustration bland många stockholmare. En del upplever att bilen motas bort från staden, medan andra kräver skarpare åtgärder för bättre luft och minskade utsläpp. För många handlar det om vardagen: Hur tar man sig till jobbet? Kan man hämta barn med bil? Fungerar leveranser till butiker och byggprojekt i innerstan?

Stockholm är inte ensamt om att skärpa reglerna för biltrafik i stadskärnor. Flera europeiska städer har infört liknande zoner, och utvecklingen följs noga av både fordonsindustri och transportnäring. Kritiker i andra länder har varnat för att sådana regler kan slå mot handel, taxi, åkerier och pendlare. I Stockholms fall handlar det om att väga hälsovinster mot framkomlighet i en tät och växande stad.

Beskeden från det rödgröna styret innebär att striden om bilens plats i Stockholm troligen fortsätter. Innan ett startdatum för miljözonen kan sättas måste Transportstyrelsen ge sitt godkännande. Under våren ska en utredning visa hur dubbdäcksförbudet ska byggas ut. Därefter väntar nya politiska debatter om hur city ska fungera för både människor och trafik.