AI gav upp till 40 minuter snabbare vård vid akut stroke

Artificiell intelligens revolutionerar strokevården på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, där en ny AI-baserad app har minskat behandlingstiden med i genomsnitt 21 minuter per patient. Tekniken har väckt uppmärksamhet på högsta politiska nivå, och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall besökte nyligen sjukhuset för att ta del av resultaten.

I ett konferensrum på våning 13 på Sahlgrenska presenterade sjukhusets personal sitt banbrytande AI-arbete inom strokevården. Ministern var imponerad av vad hon såg. ”Detta är faktiskt hoppfullt”, konstaterade hon efter presentationen.

Sahlgrenska universitetssjukhuset har en lång historia inom strokebehandling. Det var här som världens första trombektomi genomfördes 1994. Ingreppet innebär att en blodpropp dras ut ur hjärnans större blodkärl med hjälp av en kateter. I dag utförs proceduren nästan dagligen på sjukhuset och kan i bästa fall leda till att patienten blir helt återställd.

Men tidsfaktorn är helt avgörande, betonar Petra Redfors, neurolog och vårdenhetsöverläkare för stroke på Sahlgrenska. ”Time is brain. Så brukar vi säga på vår enhet. Ju fortare man agerar, desto mer hjärnvävnad går det att rädda”, förklarar hon.

Sahlgrenska är det enda sjukhuset i Västra Götaland som utför trombektomier. Redan innan AI-tekniken infördes hade sjukhuset lyckats trimma vårdkedjan så att tiden från patientens ankomst till att blodproppen togs bort var nere i 28 minuter. Men för patienter som först sökte vård på andra sjukhus i regionen kunde processen ta flera timmar.

Utmaningen på dessa mindre sjukhus är att läkare måste avgöra, utifrån skiktröntgenbilder och blodflödesundersökningar, om patienten ska skickas vidare till Sahlgrenska för trombektomi. För en oerfaren läkare kan detta vara tidskrävande och svårt.

Alexandros Rentzos, överläkare i neuroradiologi och neurointervention vid Sahlgrenska, förklarar problematiken: ”Hos oss fattar vi den sortens beslut varje dag. De har inte samma volymer av strokepatienter på de andra sjukhusen i regionen. Vi gör utbildningsinsatser och de blir bättre, men sedan går de vidare till nästa tjänst. Det finns alltså alltid en grupp läkare på akuten och radiologin som är lite oerfarna.”

Det är här AI-appen Brainomix kommer in i bilden. Sedan maj 2022 används tekniken på alla strokesjukhus i Västra Götalandsregionen. Medan en patient undersöks matas appen automatiskt med bilder och data som den tolkar i realtid.

Inom några minuter kan systemet utesluta en blödning, lokalisera en blodpropp och skapa en detaljerad färgkarta över blodflödet i hjärnan. Kartan visar tydligt vilka delar av hjärnan som går att rädda. ”Det är grönt eller rött. Som ett trafikljus”, beskriver Petra Redfors.

Hon ger ett exempel på en patient som vaknade med förlamning i ena sidan av kroppen. På sjukhuset i patientens hemkommun kunde varken läkaren eller AI:n initialt hitta någon propp, men tack vare färgkartan i appen var det uppenbart att en stor del av hjärnan var påverkad. ”Det tog mindre än 20 minuter innan ett beslut fattades. En helikopter skickades och vi tog ut proppen. Nästa dag kunde patienten gå ute på avdelningen, äta frukost och prata”, berättar hon.

AI-verktyget har utvecklats av forskare vid Oxfords universitet och tränats på hundratusentals röntgenbilder från sjukhus över hela världen. Innan implementeringen har tekniken i flera studier visat sig vara pålitlig och säker som komplement i strokevården.

”Den har väldigt hög träffsäkerhet. AI bidrar inte i det här fallet till felbehandling utan snarare till falska positiva svar. Men hellre det än att den missar något”, säger Petra Redfors.

Enligt Alexandros Rentzos, som är verksamhetsansvarig för införandet av appen, har Brainomix lett till en genomsnittlig tidsvinst på 21 minuter per patient. För patienter som först sökt vård på andra sjukhus i regionen har behandlingen gått mellan 10 och 40 minuter snabbare. ”Det leder till mer jämlik vård för de som insjuknar långt bort från de här centrumen för stroke”, konstaterar han.

Frågan om ansvar vid eventuella felaktiga AI-tolkningar är central. Rentzos är tydlig med att ansvaret alltid ligger hos läkarna. ”Även om appen inte visar på några proppar måste läkaren granska bilderna själv. Man ska använda AI som stöd, den ska inte fatta några beslut”, understryker han.

Efter presentationen uttryckte socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall att regeringen vill se mer AI-driven vård i Sverige. ”Det här är otroliga grejer. Jag tänker på patienten som kunde gå redan nästa dag och vad det betyder för en människas livskvalité. Det här borde införas överallt”, sade hon.

Varje år drabbas cirka 25 000 personer av stroke i Sverige, och över 5 000 av dessa avlider. Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller blödning i hjärnan, vilket leder till syrebrist och plötslig förlust av olika förmågor som tal, rörelser, känsel och syn. Tillståndet är livshotande och kräver omedelbar vård.

Utvecklingen på Sahlgrenska visar hur artificiell intelligens kan göra verklig skillnad i akut sjukvård, där varje minut räknas och kan avgöra om en patient får bestående funktionsnedsättningar eller kan återhämta sig helt.