Göteborgs styre: Elsparkcykelhot, sänkta politikerlöner – och hopp om AI-hjälp att spara

I Göteborg, Sveriges näst största stad, är de rödgröna partiernas budgetförslag formellt ett förslag – men i praktiken den budget staden ska styras efter. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har egen majoritet sedan valet, trots att dokumentet bär spår av snäva ekonomiska ramar. Vänsterpartiet får inte heller nu gehör för höjd skatt. Och hoppet om högre statsbidrag, som Socialdemokraterna utlovade i valrörelsen, kan inte infrias så länge regeringsbildningen på nationell nivå dröjer.

Den växande låneskulden sätter också sin prägel. Kommunen tar ut 790 miljoner kronor ur de kommunala bolagen, men resultatet för 2027 beräknas ändå bli ett överskott på endast 1,2 procent – en bit under tvåprocentsmålet för god ekonomisk hushållning.

Budgeten innehåller flera prioriterade satsningar. S-ledaren Jonas Attenius pekar på 145 miljoner kronor extra till förskolan, med målet max fyra barn per pedagog. Vänsterpartiets Marie Brynolfsson lyfter att privat driven hemtjänst ska stoppas och att två äldreboenden i ett första steg får sex timmars arbetsdag. Miljöpartiets Klara Holmin framhåller att minst 7 000 träd ska planteras.

Oppositionen är kritisk. Hampus Magnusson, ny oppositionsledare i Göteborg, beskriver det som en trött budget och en slakt av valfriheten inom välfärden. Jonas Attenius svarar att göteborgarna valt en majoritet som sätter välfärden först.

En fråga som båda sidor ändå tycks enas om är att kostnaderna för administration, byråkrati och det som partierna ibland kallar slöseri måste minska. Under årets första åtta månader ökade antalet anställda i Göteborgs stad med 4 procent, motsvarande 1 113 årsarbetare. Förvaltningen skrev nyligen att det inte blivit mycket av den effektivisering som det talats om år efter år. Nya behov tillförs nya resurser, utan tydliga krav på att verksamheterna själva ska prioritera om eller effektivisera.

Det är ett av skälen till att S, V och MP nu vill beställa en AI- och algoritmutredning. Syftet är att belysa hur den tekniska utvecklingen kan förändra förutsättningarna för beslutsfattande, yrkesroller och stadens verksamheter. Jonas Attenius, som också är ordförande i kommunstyrelsen, säger att han har erfarenhet av privata företag där lönsamheten till slut styr när overheaden växer. Det trycket finns inte i offentlig verksamhet. Där måste politikerna driva på. Han medger att han inte är nöjd med utfallet hittills. Om AI är receptet svarar han att utvecklingen går snabbt och att det offentliga måste haka på. Schemaläggning nämns som ett klassiskt exempel, men det finns enligt honom mycket annat.

Samtidigt vill de rödgröna sätta stopp för vinstdrivande företag inom skolan. Partierna vill se begränsande regler för anvisning av mark eller annat stöd för vinstdrivna förskolor, skolor och gymnasieskolor, med syfte att stoppa deras etablering. Inom lagens ramar vill staden motverka det man kallar marknadssystemet. Liberalernas Axel Darvik, gruppledare och ledamot i grundskolenämnden, menar att förslaget är ett sätt att höja konfliktnivån. Vill man ändra systemet borde det enligt honom ske i riksdagen. Han frågar sig vad som nu händer med privat drivna skolor som vill bygga till exempel en gymnastikhall eller lektionssal.

Två andra delar av budgeten har väckt särskild uppmärksamhet. Kommunalråden ska sänka sina löner med fem procent under nästa år. Från 2028 ska arvodena i stället följa riksdagsledamöternas utveckling. Dessutom vill de rödgröna införa förbud för företag att hyra ut elsparkcyklar i Göteborg från 2028, om inte företagen skärper tillsynen över parkeringen. Klara Holmin säger att elsparkcyklar kan vara till nytta som last mile-lösning, men att samarbetet med företagen behöver bli bättre. Hon ska själv delta i möten med dem.

Budgeten innehåller också insatser för att Göteborg inte ska ha några särskilt utsatta områden 2030, utbildningar om antisemitism för utvald personal och en noggrann kartläggning av antisemitismens förekomst. Andelen ekologisk mat ska öka till minst 60 procent 2027 och 80 procent 2030, gärna närproducerad. Avgifterna för boendeparkering fryses under 2027. Under mandatperioden ska 17 500 bostäder byggas, varav 2 500 småhus. Bland dem finns 400 så kallade folkradhus till ett pris av max fyra miljoner kronor.