Tillgången ökar på östrogenläkemedel: ”Glädjande trendbrott”

De senaste årens återkommande brist på östrogenläkemedel har skapat utbredd oro bland kvinnor i Sverige. På onsdagen presenterade socialminister Jakob Forssmed och två myndigheter resultaten av det regeringsuppdrag som ska stärka tillgången. Siffrorna visar ett trendbrott, men något besked om när situationen är helt löst finns inte.

Läkemedlen innehåller det kvinnliga könshormonet östrogen och används framför allt för att lindra besvär i samband med klimakteriet, när den egna hormonproduktionen minskar. Bristen har varit återkommande och drabbat tusentals kvinnor i hela landet. Många har tvingats kontakta flera apotek, och vissa har stått utan behandling under längre perioder.

– Det är inte kvinnorna som ska behöva jaga efter de här läkemedlen. Nu har vi ställt om myndigheternas arbete så att de blir mycket mer aktiva i att få in läkemedlen till Sverige, säger Forssmed.

Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har sedan i våras haft i uppdrag att kartlägga och förbättra tillgången. På onsdagen redovisade myndigheterna resultaten tillsammans med socialministern. Enligt Läkemedelsverket har antalet sålda förpackningar av östrogenläkemedel som tas genom huden – plåster, gel eller sprej – ökat kraftigt jämfört med september förra året. Myndigheten bedömer att de samlade insatserna har bidragit till utvecklingen.

Den globala efterfrågan på östrogenläkemedel har under lång tid ökat snabbare än tillverkarnas produktionskapacitet. Det är en huvudförklaring till att bristen kvarstått i olika omgångar. Även andra europeiska länder har rapporterat om liknande problem, vilket gör att konkurrensen om de produkter som finns är hård. Sverige är en relativt liten marknad i sammanhanget, och när tillverkare prioriterar stora köpare kan leveranserna till svenska apotek försenas.

Att efterfrågan ökat beror sannolikt på en kombination av faktorer: fler kvinnor i klimakterieåldern, ökad kunskap om behandlingsmöjligheter och en större acceptans för hormonbehandling. Under 2000-talets början minskade användningen efter oro kring biverkningar, men under senare år har flera internationella studier nyanserat bilden. Detta har lett till att fler söker vård för besvär som värmevallningar, sömnproblem och andra symtom.

Forssmed vill inte ge något datum för när situationen kan vara helt löst. Han framhåller dock att den senaste utvecklingen är glädjande och att tillgången nu ökar för alla former av östrogenläkemedel som tas genom huden.

– Det är svårt att säga ett exakt datum. Det vi kan konstatera i dag är att det är ett mycket glädjande trendbrott. Vi ser att tillgången på alla former av östrogenläkemedel som tas genom huden ökar, säger han.

Att Sverige styrs av en övergångsregering innebär enligt Forssmed inte att arbetet bromsas. Myndigheterna har redan lagt om sitt arbetssätt efter uppdragen i våras. Bland annat handlar det om att upptäcka bristsituationer tidigare, ha en tätare dialog med företag och apotek samt att på olika sätt underlätta för alternativa produkter att komma in på den svenska marknaden.

TLV har i sin tur ett ansvar för att bedöma vilka läkemedel som ska ingå i högkostnadsskyddet. En viktig del av arbetet har varit att snabbt kunna hantera ansökningar om utbytbara läkemedel och att säkerställa att apoteken kan informera patienter om alternativ. Myndigheterna har också uppmanat regionerna att följa förskrivningen och vid behov justera sina rekommendationer.

För de kvinnor som drabbats har bristen inneburit konkreta problem i vardagen. Klimakteriebesvär kan vara mycket påtagliga och påverka arbetsliv, sömn och relationer. När läkemedlet inte finns på apoteket har många känt sig övergivna av systemet. Det är mot den bakgrunden som regeringen gav myndigheterna det nu aktuella uppdraget.

Även om de nya siffrorna pekar åt rätt håll, understryker Forssmed att arbetet inte är avslutat. Tillgången behöver bli stabil över tid, och det krävs fortsatt bevakning för att undvika nya bristsituationer. Myndigheterna ska fortsätta rapportera om läget, och målet är att inga kvinnor ska behöva gå från apotek till apotek för att få tag på sin medicin.