Sprängningsarbetena för utbyggnaden av Stockholms tunnelbana har lett till en omfattande våg av skadeståndsanspråk från fastighetsägare och företagare. Totalt har 371 krav lämnats in mot Region Stockholm, som är huvudman för projektet. Det rapporterar Mitti, som har gått igenom samtliga ärenden som inkommit mellan 2020 och 2026.
Majoriteten av de bekräftade skadorna härrör från byggnationen mot Arenastaden i Solna samt från arbeten i Hagastaden och Vasastan. Dessa områden har varit särskilt utsatta för vibrationer och sättningar i marken till följd av sprängningar. Enligt tidningens sammanställning uppgår de totala skadeståndskraven till cirka 1,15 miljarder kronor.
Trots de höga kraven har Region Stockholm hittills avslagit 93 procent av ansökningarna. Bland de avvisade ärendena finns ett krav på en miljard kronor från en fastighetsägare i området, samt ett annat på 100 miljoner kronor. Endast 23 ärenden har godkänts, och totalt har drygt en miljon kronor betalats ut till de drabbade.
En av de stora utmaningarna i skadeprocessen är bevisbördan. Det är ofta svårt att fastställa att skadorna faktiskt orsakats av tunnelbanebygget och inte av andra faktorer. Emma Sahlman, pressansvarig på Förvaltningen för utbyggd tunnelbana (FUT), bekräftar dock att sprängningarna har haft konkreta effekter på vissa fastigheter.
– Sprängningarna har orsakat en marksättning under fastigheterna som lett till vissa av skadorna, vilket är mycket ovanligt, säger hon till Mitti.
Bland de godkända ersättningarna finns reparationer av fastigheter och ersättning för förstörd egendom. Däremot täcker ersättningarna sällan inkomstbortfall för näringsidkare, vilket har fått allvarliga konsekvenser för flera företagare i Stockholm.
En av de drabbade är Darko Stankovic, som driver en italiensk restaurang i området. Vid en sprängning trycktes en vägg in i lokalen, en vinkyl förstördes helt och vinflaskor värda 154 000 kronor krossades. Han beskriver händelsen som en katastrof och tvingades hålla restaurangen stängd i 26 dagar för att genomföra renoveringar.
Stankovic erbjöds initialt 200 000 kronor i ersättning och uppmanades att stämma Region Stockholm om han krävde mer. Han fick slutligen 400 000 kronor, men förlusterna är betydligt större. Utöver den fysiska skadan har sprängningarna skrämt bort kunder, och han uppskattar att de totala förlusterna uppgår till flera hundra tusen kronor.
Även efter återöppningen fortsatte störningarna. Vid ett tillfälle spärrades hela entrén av utan förvarning, och kunder tvingades gå in genom en bakdörr. Stankovic menar att kommunikationen från Region Stockholm har varit bristfällig, och han är kritisk till att staden hotade med att dra in restaurangens alkoholtillstånd på grund av sena momsinbetalningar till följd av uteblivna intäkter.
Utöver restaurangägaren har två bostadsrättsföreningar på Torsgatan och Karlbergsvägen fått totalt 530 000 kronor i ersättning för sprickor i väggar, tak och golv. Övriga godkända ärenden rör mindre skador, som lossnade element, en skadad ytterdörr och en mobiltelefon som krossades vid ett tillfälle.
Förvaltningen för utbyggd tunnelbana uppger att regionen har för avsikt att åtgärda samtliga skador som bygget har orsakat. Det innebär att den slutliga kostnaden för regionen sannolikt kommer att bli högre än hittills utbetalda belopp. Ett trettiotal ärenden utreds fortfarande.
– Grundregeln är att man får ersättning för det man kan visa underlag för, säger Emma Sahlman.
Trots detta överväger flera drabbade att driva sina krav vidare rättsligt. Darko Stankovic säger att han skulle stämma Region Stockholm om han hade ekonomiska möjligheter att anlita en advokat.
Utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm är ett av de största infrastrukturprojekten i regionen på decennier, men har kantats av både förseningar och kraftiga budgetökningar. Tidigare prognoser har visat att projektet kan bli upp emot 23 miljarder kronor dyrare än planerat.
