C-ledaren går mot storförlust när riksdagen röstar om statsminister

På tisdag klockan 13 ska riksdagen rösta om Elisabeth Thand Ringqvist ska bli Sveriges nästa statsminister. Det är en omröstning som utmärker sig genom att ingen på allvar tror att hon ska vinna – och att kandidaten själv inte heller vill det. Centerpartiets ledare har nyligen avslutat ett sonderingsuppdrag med sikte på en mittenregering, men hela tiden med Magdalena Andersson som tänkt statsminister.

– Det verkar orimligt att ett parti som inte är större än Centerpartiet ska vara statsministerkandidat, sade hon till DN när uppdraget presenterades.

Ändå är det Thand Ringqvist som talmannen Andreas Norlén valt att pröva. Hon har gått med på att stå som kandidat, men har varit tydlig med att det inte var hennes egen ambition att ta över regeringsansvaret. Norlén konstaterade i samband med beslutet att hon trots allt accepterat att testas.

– Hon har gått med på att vara kandidat trots att hon inte sonderat med ambitionen att bli statsminister, sade han.

I den svenska statsministeromröstningen gäller negativ parlamentarism. En kandidat blir vald om inte en majoritet av riksdagens ledamöter röstar emot. Riksdagen har 349 ledamöter, vilket innebär att 175 nej-röster räcker för att fälla en kandidat. En kandidat behöver alltså inte en stor ja-klunga i ryggen, men när de övriga partierna inte vill se Thand Ringqvist på posten räcker en bred nej-sida för att fälla henne. Mycket talar för att endast hennes egna partikamrater i Centerpartiet kommer att rösta för henne.

Omröstningen är den andra i ordningen i den pågående regeringsbildningen. Magdalena Andersson har redan röstats ned av kammaren. Reglerna innebär att talmannen kan föreslå en kandidat vid fyra tillfällen. Efter fyra misslyckade omröstningar ska ett extraval hållas. Nu återstår alltså två försök innan ett extraval automatiskt måste utlysas. Det gör tisdagens votering till en formell men viktig station i en process där nästa steg redan är utstakat.

Enligt talmannens plan ska sonderingsuppdraget, om Thand Ringqvist fälls, gå vidare till Moderaternas ledare Ulf Kristersson. Han ska få en vecka på sig att undersöka om han kan samla ett regeringsunderlag som accepteras i riksdagen. Frågan är om det finns en väg framåt som inte slutar i nyval.

Bakgrunden till den utdragna processen är den svåra parlamentariska situationen. De senaste valen har inte gett något block egen majoritet, vilket har ökat betydelsen av mittenpartier som Centerpartiet. Partiet har tidigare varit med om att forma regeringar åt båda håll. Det var exempelvis Centerpartiet och Liberalerna som genom januariavtalet 2019 gjorde det möjligt för Socialdemokraterna och Miljöpartiet att sitta kvar i regeringsställning. Den processen tog 134 dagar, något som talmannen nu vill undvika att upprepa.

– Min ambition är att vi inte ska hålla på i 134 dagar igen, har Andreas Norlén sagt.

Sedan valdagen har det nu gått 51 dagar. Tiden har redan hunnit bli lång, men ännu återstår alltså två statsministeromröstningar innan det automatiska extravalet blir verklighet. För Centerpartiet handlar tisdagens omröstning inte bara om en formell kandidatur. Det är också ett sätt att markera att partiet är berett att ta ansvar för att få fram en regering, samtidigt som det egna utrymmet är begränsat.

En fortsatt regeringskris skulle påverka svensk politik på flera plan. Budgetarbetet riskerar att försenas, och reformutrymmet krymper när partierna i stället måste förbereda sig för en ny valrörelse. För väljarna innebär osäkerheten att viktiga politiska frågor kan hamna i vänteläge. För partierna handlar det om att hitta en lösning som håller – eller att ta konsekvenserna av att inte göra det.