100 miljoner år gammalt dinosaurieblod hittat

För första gången har forskare hittat blodrester från en dinosaurie. Fyndet är flera miljoner år gammalt och kan ge helt nya kunskaper om hur dessa djur levde och utvecklades. Forskarna beskriver upptäckten som ett genombrott som öppnar ett nytt ”molekylärt fönster” in i dinosauriernas värld.

Blod är ett av de mest ömtåliga material som finns i en levande varelse. När ett djur dör bryts blodkropparna ner snabbt, och under normala förhållanden finns ingenting kvar efter bara några dagar. Att blodrester nu har hittats i ett fossil från en dinosaurie är därför anmärkningsvärt. Fyndet gjordes i ett fossiliserat ben, och med hjälp av avancerad mikroskopi och kemiska analyser har forskarna identifierat strukturer som liknar röda blodkroppar. Materialet innehåller också spår av proteiner, vilket stärker tolkningen att det rör sig om ursprungligt blod.

Röda blodkroppar hos ryggradsdjur innehåller hemoglobin, ett järnrikt protein som transporterar syre i kroppen. Forskare har länge spekulerat i att järn från hemoglobin skulle kunna bidra till att bevara cellstrukturer under fossilisering. Järnet kan reagera med omgivande molekyler och skapa en slags kemisk konservering, ungefär som garvning av läder. Den nya upptäckten ger stöd åt den teorin, även om det fortfarande är oklart exakt hur bevarandet gått till.

Det molekylära fönster som forskarna talar om innebär att dinosauriernas biologi nu kan studeras på molekylär nivå. Tidigare har forskare främst haft tillgång till skelett, tänder och fossila fotspår. Mjukvävnad har länge ansetts vara omöjlig att bevara under så lång tid. Men på senare år har flera studier visat att organiskt material faktiskt kan överleva i fossil, även om det är mycket ovanligt. Blodfyndet går dock längre än tidigare upptäckter, eftersom blod är betydligt känsligare än till exempel kollagen.

Forskarna hoppas nu att fyndet ska ge svar på frågor om dinosauriers fysiologi. Blodet kan innehålla information om hur deras ämnesomsättning fungerade, hur blodcirkulationen var uppbyggd och hur de förhöll sig till dagens fåglar och krokodiler. Eftersom fåglar är dinosauriernas nu levande släktingar kan jämförelser av blodproteiner ge ledtrådar om evolutionen. Krokodiler är en annan viktig referensgrupp, då de tillsammans med fåglarna tillhör de närmaste nu levande släktingarna till dinosaurierna.

Dinosaurierna dominerade jorden under jura- och kritperioderna, för mellan 201 och 66 miljoner år sedan. Under den tiden utvecklades allt från små fjäderprydda rovdjur till de gigantiska växtätare som än i dag fångar fantasin. Att blod från en så avlägsen tid har överlevt är något som forskare tidigare betraktat som i det närmaste uteslutet. Nu måste grundläggande antaganden om fossilisering omvärderas.

Fyndet väcker också nya frågor om hur länge biologiskt material kan bevaras. Fossileringsprocessen innebär vanligtvis att organiskt material ersätts av mineraler, men i detta fall har delar av det ursprungliga materialet tydligen överlevt. Det utmanar tidigare antaganden om vad som är möjligt inom paleontologin. Forskarna betonar att det inte handlar om att återskapa dinosaurier. DNA bryts ner mycket snabbt och har aldrig hittats i så gamla fossil. Däremot kan proteiner och andra molekyler ge detaljerad information om hur djuren fungerade.

Upptäckten är ett viktigt steg för molekylär paleontologi, ett forskningsfält som vuxit snabbt under 2000-talet. Utvecklingen av känsligare analysmetoder har gjort det möjligt att hitta spår av organiskt material i allt äldre fossil. Det har förändrat synen på vad som kan bevaras under miljontals år. Fyndet kan också få betydelse för hur forskare väljer ut och hanterar fossila ben i framtiden, eftersom även till synes obetydliga fragment kan innehålla värdefulla molekyler. Flera forskargrupper runt om i världen väntas nu försöka återskapa resultaten på andra fossil.

Ännu återstår mycket arbete innan forskarna fullt ut kan utnyttja det nya molekylära fönstret. Men upptäckten visar att dinosaurieforskningen inte längre är begränsad till ben och tänder. Med hjälp av molekyler från miljoner år gamla fossil kan forskare nu börja skriva ett nytt kapitel i berättelsen om livet på jorden. Det är ett perspektiv som för bara några decennier sedan ansågs omöjligt, men som nu blir allt mer etablerat inom vetenskapen.