Chatta med DN:s Tomas Ramberg och Evelyn Jones om läget i politiken

Dagens Nyheters politiska reportrar Evelyn Jones och Tomas Ramberg chattar med läsarna om det svenska regeringsläget. Chatten startar klockan 10.30 och läsare kan redan nu skicka in frågor. Bakgrunden är en av de mest utdragna regeringsbildningarna i modern tid. Sverige har gått 58 dagar utan en ny regering. Förvåningen är stor bland både väljare och politiska bedömare.

Läget är låst på flera plan. Politiska utspel från höger och vänster har avlöst varandra utan att föra processen framåt. Socialdemokraternas Magdalena Andersson, som leder en övergångsregering, har försökt få till stånd ett rödgrönt samarbete. Men avståndet mellan partierna har visat sig vara för stort. Vänsterpartiet vill ha inflytande över politiken och har krävt en tydlig vänsterinriktad politik i frågor som välfärd och skatt. Centern har sagt nej till samarbete med V och kräver i stället marknadsliberala reformer. Miljöpartiet ställer hårda klimatkrav. Utan dessa partier har Andersson ingen majoritet.

Inte heller högersidan har lyckats enas. Ulf Kristersson, som fått talmannens uppdrag att sondera förutsättningarna för en ny regering, har att ta hänsyn till Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Där är den svåraste frågan SD:s roll i en eventuell regering. Liberalerna har varit tydliga med att de inte vill se SD i regeringsställning, medan SD kräver verkligt inflytande. Kristdemokraterna vill se en restriktiv invandringspolitik, medan Liberalerna värnar om det liberala arvet. Den ekvationen har ännu ingen lösning.

En övergångsregering kan sköta löpande ärenden, men dess makt är begränsad. Stora beslut måste vänta. Det gäller inte minst statsbudgeten för nästa år, där förhandlingar mellan partierna ännu inte gett resultat. Den ekonomiska osäkerheten märks också på marknaden. Kronan har försvagats, börsen har varit volatil och investerare avvaktar. För ett litet, exportberoende land som Sverige är en stabil regering en förutsättning för tillväxt och förtroende. Räntor och valutakurser påverkas av politisk risk, och ju längre krisen pågår, desto större blir risken för negativa effekter på jobb och investeringar.

Historiskt sett är en så här lång regeringsbildning ovanlig i Sverige. Efter valet 2018 tog det 134 dagar innan Stefan Löfven kunde tillträda, men då fanns en bred uppgörelse mellan fyra partier. Nu är partierna mer splittrade. Centerpartiet har rört sig mot en borgerlig profil, Vänsterpartiet har ökat i styrka, och Sverigedemokraterna har blivit Sveriges näst största parti. Det har skapat ett politiskt landskap där inget block har egen majoritet och där alla kompromisser kräver uppoffringar som ingen partiledare vill göra.

Internationellt är Sverige inte ensamt om att ha svårt att bilda regering. Belgien höll världsrekordet med 541 dagar utan en ny regering 2010–2011. Även Nederländerna har haft långa processer. Men i Sverige har väljarna varit vana vid en relativt snabb och ordnad övergång. Att det nu har gått 58 dagar utan en ny regering väcker frågor om det politiska systemets funktionssätt. Flera statsvetare har pekat på att blockpolitiken har gjort det svårare att hitta majoriteter.

För Sveriges del handlar det inte bara om inrikespolitik. EU:s energipolitik, klimatomställningen och Natomedlemskapet är frågor där regeringen måste kunna agera. En övergångsregering har svårt att företräda landet med full kraft i internationella förhandlingar. Flera bedömare har pekat på att Sveriges anseende kan skadas om processen drar ut ytterligare på tiden. I en tid av geopolitiska spänningar är det extra viktigt att Sverige har en handlingskraftig regering.

DN:s chatt med Evelyn Jones och Tomas Ramberg ger läsarna en möjlighet att få svar på frågor som många bär på. Journalisterna har under lång tid följt svensk politik på nära håll. De kan förklara varför förhandlingarna kört fast, vilka som har mest att vinna på ett extraval och vad som krävs för att en regering ska kunna bildas. Det är ett unikt tillfälle att ta del av deras analys och ställa egna frågor.

Vad som händer härnäst är fortfarande oklart. Talmannen har ännu inte presenterat någon ny kandidat, och partiledarna verkar inte vara beredda att röra sig. Om inget händer inom kort kan ett extraval bli nödvändigt, men det skulle vara ett nederlag för alla partier. Väljarna vill se en fungerande regering, inte nya val. Chatten kan förhoppningsvis ge en tydligare bild av vad som krävs för att komma ur krisen.