Duon drev dopningsfabrik – döms till fängelse

Två personer har dömts av Skellefteå tingsrätt för att ha drivit en storskalig produktion och försäljning av dopningspreparat från sina hem. Den 45-årige mannen döms till fängelse i två år och den 33-åriga kvinnan till ett års fängelse. Brottet rubriceras som grovt dopningsbrott och hör till de allvarligare fall som prövats i landet under senare år.

Enligt domen har duon framställt och sålt anabola steroider i en omfattning som tydligt överskrider vad som kan betraktas som småskalig hantering. Produktionen skedde i deras bostad och försäljningen nådde en vidare krets. Tingsrätten har lagt vikt vid att verksamheten varit organiserad, att den pågått under en längre tid och att den haft ett tydligt kommersiellt syfte. Rätten har därmed bedömt brottet som grovt, vilket i svensk rätt är en kvalificering som reserveras för de mer allvarliga fallen.

Dopningslagen, som trädde i kraft 1992, förbjuder tillverkning, förvärv, överlåtelse, innehav och bruk av preparat som är avsedda att höja prestationsförmågan. Det handlar framför allt om anabola androgyna steroider, tillväxthormoner och liknande substanser. Straffskalan för grovt dopningsbrott sträcker sig från sex månaders fängelse upp till sex år. Vid bedömningen av vad som är grovt ser domstolen bland annat till mängden preparat, hur systematisk verksamheten varit och om den bedrivits i vinstsyfte. I detta fall har samtliga dessa omständigheter ansetts vara för handen.

Straffet på två år för mannen ligger i den övre delen av straffskalan och visar att domstolen ser mycket allvarligt på storskalig handel med dopningsmedel. Att kvinnan döms till ett års fängelse tyder på att rätten bedömt hennes roll som mindre framträdande, men att hon ändå haft en sådan delaktighet att straffet inte kunnat bli villkorligt. Med nuvarande regler innebär ett fängelsestraff på två år att villkorlig frigivning aktualiseras efter två tredjedelar av tiden.

Domen belyser en utveckling som polisen sett under flera år: allt fler nätverk bygger upp en egen tillverkning av dopningspreparat i stället för att enbart importera färdiga varor. Hemmalaboratorierna kan finnas i villor, lägenheter eller förråd. Utrustningen är ofta en kombination av vanliga köksredskap och medicinsk apparatur. Tillverkningen kräver varken särskilt avancerad teknik eller stora lokaler, vilket gör den svår att upptäcka. De tillslag som ändå görs visar ofta att verksamheten hunnit pågå under lång tid innan den avslöjas. För köparna innebär den bristande kontrollen en påtaglig hälsorisk, eftersom ingen garanterar vare sig renhet eller rätt dosering.

Den svarta marknaden för dopningsmedel är betydande i Sverige. Tullverket har under flera år rapporterat om ökande beslag av anabola steroider, och polisen har vid upprepade tillfällen pekat på att internet och sociala medier har gjort det enklare för både säljare och köpare att hitta varandra. Försäljningen sker ofta i slutna digitala kanaler, vilket gör att en stor del av handeln aldrig upptäcks. En del av preparaten tillverkas utomlands, framför allt i Östeuropa, och smugglas in i landet via paket och ombud. Samtidigt är intäkterna från dopningsförsäljning en inkomstkälla för kriminella nätverk, inte sällan i kombination med annan brottslighet.

Ur ett samhällsperspektiv handlar dopning om mer än brottslighet. Anabola steroider kan ge allvarliga medicinska skador, däribland hjärt- och kärlsjukdomar, leverskador, hormonella störningar och psykiska besvär som depression och aggressivitet. Bruket är vanligast bland män, men förekommer också bland kvinnor. Det är inte ovanligt att preparaten används i gym- och träningssammanhang, där de ibland uppfattas som en genväg till snabba resultat. Kostnaderna för vård, sociala insatser och rättsväsende är därför betydande.

Inom både polis och idrottsrörelse pågår ett förebyggande arbete för att minska efterfrågan, men tillgången på preparat är fortfarande stor.

Skellefteå är sedan länge ett centrum för gruvnäring i norra Sverige. Regionen är känd för sina metalltillgångar, med gruvföretaget Boliden som en av de största aktörerna. Under senare år har staden också blivit ett nav för grön industri, inte minst genom Northvolts batteritillverkning. Befolkningen har vuxit snabbt.

Skellefteå tingsrätt hanterar mål från Skellefteå och Norsjö kommuner och har därmed ett upptagningsområde där både tätort och glesbygd ingår. Att ett stort dopningsmål avgörs just här visar att problematiken finns även på orter som annars förknippas med industri, tillväxt och arbete snarare än med tung brottslighet.

Domen kan överklagas till Hovrätten för Övre Norrland inom tre veckor.