Nätverkets torped åtalas för flera av våldsvågens råaste dåd

Listan över åtalspunkter mot gängtoppen Ildar Galiyev är omfattande: mord, mordförsök och beställningar av sprängdåd. Sammantaget misstänks 26-åringen för över 25 brott. Kammaråklagare Mats Ihlbom, som lett arbetet med att spåra och utlämna Galiyev, beskriver det som ett av de största åtalen någonsin mot en enskild person i Sverige.

– Det kan mycket väl vara det största åtalet hittills som väckts mot en enskild person, säger Ihlbom.

Galiyev greps i Grekland i juni 2024 och utlämnades till Sverige i februari 2026. Han började sin kriminella bana som utförare i Dalennätverket, ett av Stockholms mest våldsamma gäng med bas i stadsdelen Dalen i södra Stockholm.

– Från början var han enligt uppgift en form av torped. Sedan steg han i hierarkin och hamnade i det övre skiktet. Sedan drog han utomlands och fortsatte att orkestrera olika våldsdåd, säger Mats Ihlbom, en av fem åklagare i ärendet.

Flera av brotten präglas av en råhet som Sverige inte upplevt i modern tid. Galiyev misstänks bland annat ha beställt bombdådet i Fullerö i september 2023, där en 24-årig lärarstudent miste livet. Kvinnan hade inga kopplingar till kriminalitet – hon råkade bo granne med en bostad som ägdes av släktingar till Rawa Majid, ledare för Foxtrot-nätverket. Han misstänks även ha legat bakom ett sprängdåd i Linköping, där förödelsen blev omfattande.

Nils Myhr, forensiker, var tidigt på plats efter sprängningen i Fullerö.

– Min första tanke var att det såg ut som en krigszon. Det är den kraftigaste detonationen jag har sett. Laddningen var oerhört överdimensionerad, säger han.

Fullerö-dådet var kulmen på en månad då tolv personer miste livet i våldsdåd runt om i Sverige. Åtalet mot Galiyev visar vilken central roll han haft i den våldsvåg som skakade landet under 2023. Den svenska gängkriminaliteten har sedan dess blivit en allt mer central samhällsfråga, och att ledande kriminella styrt våldsdåd från utlandet har varit en särskild utmaning för rättsväsendet.

Kriminologen Manne Gerell delar bedömningen att åtalet är historiskt. Han framhåller att det tidigare funnits uppgifter om kriminella som legat bakom ett stort antal mord, men att det sällan lett till åtal.

– För fem–tio år sedan kanske det bara hade stannat vid rykten. I det här fallet leder det till åtal. Det kanske säger något om hur bra det går för polis och åklagare, säger Gerell.

Ildar Galiyev är uppvuxen i Dalen i södra Stockholm, där nätverket med samma namn växte fram under 2010-talet. Som tonåring placerades han på Sis-hem för att bryta sin destruktiva livsstil, men fortsatte i stället att dömas för allt grövre brott. Polisen pekar ut honom som en av de mest våldsdrivande personerna under konflikten mellan Dalennätverket och Foxtrot, en uppgörelse som under 2023 ledde till en aldrig tidigare skådad våldsvåg med skjutningar och sprängningar.

Precis som flera andra ledande kriminella lämnade Galiyev Sverige under våldsvågen. 2024 greps han i Grekland, där han dömdes för vapen- och narkotikabrott. Han utlämnades till Sverige i början av året efter att ha avtjänat straffet.

De senaste åren har en rad personer i Dalennätverkets toppskikt gripits utomlands, vilket kraftigt försvagat gängets inflytande. Förra veckan utlämnades den misstänkta våldskoordinatorn Emin Muqa Kulic till Sverige. Sedan tidigare sitter den utpekade ledaren Mikael Ahlström Tenezos häktad i väntan på åtal. Utlämningarna har krävt ett omfattande internationellt polissamarbete.

Förundersökningen omfattar omkring 30 000 sidor.

– Den är gigantisk, det är den största utredning jag sett, säger Mats Ihlbom.

Rättegången inleds den 3 november och väntas pågå till slutet av mars nästa år. Ihlbom är medveten om att processen blir kostsam, men menar att den är nödvändig.

– Man kan ha synpunkter på att det kommer att kosta enorma pengar. Men vi måste på något sätt sätta plåster på alla dessa sår, säger han.

Galiyevs försvarare Markus Bergdahl har tidigare uppgett att hans klient bestrider ansvar för de gärningar han är häktad för.