Marianne Björklund: Därför ”dör” Nordkoreas ledare Kim Jong-Un så ofta

Ryktena om att Nordkoreas ledare Kim Jong-Un är död har återigen fått nytt liv. Under veckan spreds uppgifter om att han förts medvetslös till ett sjukhus i Peking och avlidit av en hjärnblödning. Upprinnelsen var ett inlägg i sociala medier av den kinesiske dissidenten Wanjun Xie, som är bosatt i USA. Därifrån gick spekulationerna vidare i rasande fart. Först spreds de i sociala medier, men snart rapporterade även tidningar som brittiska The Sun, amerikanska New York Post och indiska Economic Times att Nordkoreas ledare var död eller nära döden.

Det är långt ifrån första gången. År 2020 sade en nordkoreansk avhoppare att han var 99 procent säker på att Kim Jong-Un hade avlidit. Då hade ledaren uteblivit från en minnesceremoni för sin farfar, Kim Il-Sung, som grundade Nordkorea. Avhopparen tolkade frånvaron som ett dödsbevis. Det visade sig vara fel, och historien har en tendens att upprepa sig. Dödsryktena har blivit en närmast återkommande företeelse i bevakningen av Nordkorea.

Den här gången dröjde det inte länge innan motbilden kom. Nordkoreas statliga nyhetsbyrå publicerade bilder på Kim Jong-Un tillsammans med sin dotter under ett besök på en kläd- och skomässa i Pyongyang. Bilderna gav intryck av att vara färska och fick spekulationerna att tystna. Men det går inte att oberoende verifiera när de faktiskt togs, och så länge informationsflödet från Pyongyang är lika hårt kontrollerat som i dag, kommer frågetecknen att kvarstå.

Bilderna är också en påminnelse om hur Nordkorea styrs. Enpartistaten har en strikt kontroll över all information som lämnar landet, och propagandan är en central del av makten. Att visa upp ledaren i officiella sammanhang är ett medvetet sätt att signalera stabilitet. Att dottern allt oftare syns vid hans sida har dessutom fått många bedömare att spekulera i att hon kan vara tänkt som en framtida arvtagare i den dynasti som styrt Nordkorea sedan grundandet.

Att ryktena får fäste är inte svårt att förstå. Nordkorea är ett av världens mest isolerade länder. Få utländska journalister släpps in, och de som väl kommer in gör det under strikt uppsikt med begränsade möjligheter att röra sig fritt. Hemlighetsfullheten skapar ett informationsvakuum som fylls av spekulationer, och så länge inget annat finns att tillgå lär dödsryktena fortsätta att dyka upp.

Samtidigt finns det flera skäl att tvivla på de senaste uppgifterna. Om Kim Jong-Un verkligen hade dött borde det märkas på andra sätt. Kina skulle troligen ha skärpt gränskontrollen mot Nordkorea av rädsla för en flyktingvåg. Nordkoreanska avhoppare, som ofta har informella kontakter med personer kvar i landet, hade sannolikt hört något. Och Sydkoreas underrättelsetjänst, som tidigt avfärdade ryktena, borde ha haft kännedom om en sådan dramatisk utveckling.

Ändå är frågan om Kim Jong-Uns hälsa inte ogrundad. Han är kraftigt överviktig, enligt uppgift väger han runt 140 kilo, och han är storrökare. Riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar är betydande. Skulle han dö står mycket på spel. Nordkorea har utvecklat kärnvapen och missiler som bedöms kunna nå USA, och en maktkamp i Pyongyang skulle kunna få allvarliga konsekvenser för hela regionen.

Kim Jong-Un efterträdde sin far Kim Jong-Il 2011. Under hans ledning har Nordkorea genomfört flera kärnvapentester och avancerade robotuppskjutningar. Han har också växlat mellan konfrontation och diplomati, bland annat genom historiska möten med USA:s förre president Donald Trump. Något genombrott har det inte lett till, och relationerna med omvärlden är fortfarande djupt spända.

Kina är Nordkoreas viktigaste allierade och ekonomiska stöttepelare, men även Kina vill undvika en destabilisering. Sydkorea lever med hotet från sin granne, och USA har omkring 28 000 soldater stationerade i landet som avskräckning. Koreakriget avslutades aldrig med ett fredsavtal – bara ett vapenstillestånd 1953 – vilket gör att halvön formellt sett fortfarande är i krig. En successionskris med kärnvapen i spel skulle därför vara en av de allvarligaste säkerhetspolitiska riskerna i världen.

Tills vidare får omvärlden förlita sig på de bilder och uppgifter som regimen i Pyongyang väljer att publicera. Det är en situation som lär fortsätta att föda nya rykten – och nästa gång de dyker upp lär de tas emot med ungefär samma blandning av skepsis och oro.