Forskaren om frysarna: ”Destruktiva angrepp mot länder i väst”

Sju av Coops cirka 800 butiker har utsatts för ett cyberangrepp. Även Ica och Axfood har drabbats. Totalt berördes 23 Ica-butiker, varav åtta har behövt kassera kyl- och frysvaror, uppger Icas pressavdelning för DN. På Axfoods konsumentplocklager i Västra Frölunda i Göteborg har varor för omkring tre miljoner kronor kasserats.

Attacken har därmed träffat flera av de dominerande aktörerna inom svensk dagligvaruhandel. Coop bekräftade på måndagen att sju av de 800 butikerna utsatts. Ica uppger att 23 butiker berörts. Axfoods lager, som packar e-handelsvaror åt konsumenter, fick kassera stora mängder varor sedan systemen slagits ut.

Sverige är inte ensamt om att drabbas. Butiker i Estland, Irland och Belgien har också utsatts för liknande attacker. För ungefär tre veckor sedan drabbades även ett hundratal matbutiker i Frankrike. Det tyder på att angreppen mot dagligvaruhandeln är en bredare trend i Europa, snarare än ett isolerat svenskt problem.

Dagligvaruhandeln är en extra utsatt bransch eftersom butikerna i dag är beroende av uppkopplade system för allt från kassor och betalningar till styrning av kyl- och frysanläggningar. Ett angrepp kan snabbt få fysiska konsekvenser i form av förstörda varor och minskad tillgång till livsmedel. Samtidigt är matbutiker en samhällsviktig verksamhet, vilket gör att ett större angrepp också kan påverka förtroendet för digitala system i samhället.

För svensk del har den snabba tillväxten av e-handel och digitala tjänster gjort dagligvaruhandeln allt mer teknikberoende. Branschen har också pekats ut som ett attraktivt mål för cyberkriminella, inte minst eftersom kylkedjan gör att även korta driftstopp får ekonomiska konsekvenser. Ett angrepp mot en större aktör kan slå mot allt från betalningar och logistik till tillgången på färskvaror i butikerna.

Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverks- och systemteknik på KTH, menar att händelsen belyser en sårbarhet som sträcker sig betydligt längre än till frysboxar i livsmedelsbutiker. Stora delar av samhället är i dag uppkopplade mot internet: bilar, finansiella system, vattenförsörjning, elkraft och medicinsk utrustning.

– Hackare skulle kunna ta sig in i styrsystemen och stänga ned elkraftsförsörjningen i ett helt land eller i delar av ett land. Även medicinsk utrustning som används vid operationer, till och med pacemakers och insulinpumpar, kan vara uppkopplade mot internet och utsättas, säger Johnson.

Han understryker att livsmedelsförsörjningen är en del av den kritiska infrastrukturen och att beredskapen måste vara god. I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge blir frågan ännu viktigare.

– Detta är en påminnelse om att vi fortfarande är väldigt sårbara för angrepp digitalt, säger han.

Att skydda sig fullt ut är enligt Johnson svårt. Men riskerna kan minska med relativt enkla medel. Starka lösenord och regelbundna programuppdateringar är grundläggande. Dessutom bör enheter inte vara direkt exponerade mot internet.

– Man kan exempelvis ha en brandvägg framför som bara släpper igenom viss trafik, så att inte vem som helst kan komma åt enheterna, säger han.

En särskild utmaning är att det finns system med sårbarheter som inte har några uppdateringar.

– Då är det svårt att göra något åt säkerheten samtidigt som man är internetuppkopplad, säger Pontus Johnson.

Ännu är det oklart vem eller vilka som ligger bakom angreppen. Ingen organisation har tagit på sig attackerna, och det finns inga kända uppgifter om hot eller utpressning. Enligt Johnson talar det emot att det handlar om ekonomiskt motiverad brottslighet.

– Min gissning är att det här är opportunistiskt. De flesta cyberkriminella är ekonomiskt motiverade, och här ser jag inget sådant motiv, säger han.

Han utesluter inte att en statsknuten gruppering kan vara inblandad.

– I Ryssland finns ett antal grupperingar som brukar ägna sig åt destruktiva angrepp mot länder i väst. De är inte nödvändigtvis en del av den ryska statsapparaten, utan snarare supportrar. Men det kan också vara tonåringar som bara vill busa, säger Pontus Johnson.