Försvaret klarar inte Natomål – trots 300 lånemiljarder

I juni 2025 stod representanter för samtliga riksdagspartier på en scen i Rosenbad för att presentera vad man beskrev som historiska satsningar på försvaret. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) konstaterade då att upplåningen, som kan uppgå till 300 miljarder kronor, skulle säkra att kommande generationer inte behöver lära sig ryska. Överenskommelsen vilade på Natos krav om att medlemsländerna ska avsätta fem procent av BNP till försvar, varav 3,5 procent till militära och 1,5 procent till civila ändamål.

Men redan nu står det klart att de avsatta medlen inte räcker till på den militära sidan. I en färsk rapport från Försvarsberedningen, som presenterats för riksdagen, framgår att kraven från Nato är betydligt mer omfattande och dyrare än vad Sverige planerat för. Ordföranden Jörgen Berglund (M) bekräftar att de krav som ställs på Sverige har blivit både högre och kostsammare än vad många räknat med.

### Försvarsmakten kräver mer än Nato-målet

Rapporten från Försvarsberedningen slår fast att Försvarsmaktens egna bedömningar visar att resursbehovet för en hög uppfyllnad av Natos förmågemål klart överstiger alliansens fastställda nivå på 3,5 procent av BNP. Medlemskapet i Nato innebär krav på Sveriges krigsorganisation som inte ryms inom de ekonomiska ramar som riksdagen beslutat om.

Jörgen Berglund säger att han inte vill spekulera i hur stort underskottet är i nuläget, men han håller det inte för osannolikt att Försvarsmaktens bedömning stämmer. Det viktiga nu, menar han, är att ta fram underlag för en mer precis bedömning av hur mycket mer som krävs.

I rapporten konstaterar beredningen att de beslutade ekonomiska ramarna och de förutsättningar som ligger till grund för Försvarsmaktens planering inte är tillräckliga för att i alla delar uppfylla de förmågemål som Sverige tilldelades under 2025.

### Flera orsaker till att målen missas

Det finns flera förklaringar till att Sverige inte når upp till Natos mål. Infrastrukturprojekt, såsom uppbyggnaden av nya regementen, drar ut på tiden. Mycket av Försvarsmaktens materiel har dessutom visat sig vara i sämre skick än beräknat. Samtidigt har priserna på försvarssystem skjutit i höjden, delvis till följd av att många länder samtidigt vill göra stora inköp.

– Allting blir dyrare, både stora materielprojekt och infrastrukturinvesteringar, och det är klart att fördyringar på materiel äter upp utrymmet, säger Jörgen Berglund.

När Sverige redovisar sina försvarsutgifter till Nato ingår sedan juni även det militära stödet till Ukraina. Det innebär att flera miljarder kronor varje år går till stöd som inte direkt bygger upp det svenska försvaret, något som ytterligare försvårar måluppfyllelsen.

### Jämförelsen med Finland

Den svenska slutsatsen att försvarskassan är för liten kan jämföras med situationen i Finland. Ett land som, till skillnad från Sverige, aldrig skar ner på försvaret på samma sätt under efterkrigstiden. En finsk försvarspolitisk arbetsgrupp slog i somras fast att landets försvarsbehov klart överstiger 3,5 procent av BNP under de kommande tio åren. Enligt rapporter i Yle kan Finlands militära kostnader komma att fördubblas.

De finska försvarspolitikerna gör dock bedömningen att alternativet är långt värre. De hänvisar till Ukrainas situation, där de totala skadorna i slutet av 2025 uppskattas till cirka 588 miljarder euro och där återuppbyggnaden kan ta upp till 40 år. Arbetsgruppen konstaterar att om Finland hamnar i krig skulle landet behöva lägga minst 30 procent av BNP på försvar, och att priset på mänskligt lidande inte ens kan uppskattas.

### Bristområden inom försvaret

Försvarsberedningen pekar på flera specifika områden där Natos mål inte kan nås med nuvarande resurser. Inom armén ställer förmågemålen högre krav på vapen, materiel och uthållighet än vad som är möjligt inom planering och ekonomiska ramar. Flygvapnet har tilldelats uppgifter och roller i Natos operationsplanering som inte ingår i nuvarande planer eller budget. Natomålen kräver också större lager av ammunition och förnödenheter för att öka uthålligheten, samt större investeringar i luftvärn för att skydda mot drönare, robotar och attackflyg. Även förmågan till multidomäna operationer, där olika försvarsgrenar samverkar, ställer höga krav på underrättelser, ledning och bekämpning.

### Osäkerhet kring USA:s roll

Bristen på pengar kommer att landa i knät på den regering som ska leda Sverige fram till nästa val. Socialdemokraterna har avböjt att kommentera frågan medan partiet försöker bilda en ny regering. Jörgen Berglund menar att varje parti måste ta ställning till om man avser att hålla fast vid de åtaganden som gjorts.

Samtidigt pågår en översyn inom USA:s försvarsdepartement Pentagon om hur amerikanska styrkor ska baseras i Europa. Signalerna har länge pekat på att närvaron kommer att minska, vilket skulle innebära ännu större hål i Natos försvarsplaner – luckor som andra medlemsländer måste stänga.

– Det är en realitet. Europa måste ta ett större ansvar, säger Jörgen Berglund.