Nära 400 förtroendevalda har skulder hos Kronofogden

En granskning från TV4:s Kalla fakta visar att närmare 400 av Sveriges förtroendevalda politiker har skulder hos Kronofogden. Av de 21 854 politiker som valdes in i kommuner, regioner och riksdagen i det senaste valet hade 387 personer aktiva skulder registrerade under vecka 43.

Bland dessa finns 43 politiker med skulder som överstiger en miljon kronor. Knappt hälften av de skuldsatta politikerna var skyldiga mer än 98 000 kronor. Granskningen omfattar samtliga förtroendevalda i de tre politiska nivåerna, med undantag för fyra personer som har skyddade personuppgifter.

Den samlade bilden visar att problemet med skuldsatta politiker är betydligt mer utbrett än vad som tidigare varit känt. Den uppmärksammade riksdagsledamoten Mohamed Ali (V), som tidigare haft skulder hos Kronofogden, är således inte ensam i sin situation.

Stora skillnader mellan partierna

Fördelningen av skulderna varierar mellan partierna. Högst andel skuldsatta förtroendevalda återfinns hos Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men det är en lokal centerpartistisk profil som sticker ut mest i granskningen.

Petri Salonen, Centerpartiets toppnamn i Haninge kommunstyrelse, har en skuld på 2,7 miljoner kronor orsakad av konsumtion. Han uppger att han varit öppen med sin situation, sökt professionell hjälp och att hans lön nu utmäts varje månad av Kronofogden.

Bland de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelserna hade 36 personer aktiva skulder under den granskade perioden. Ser man till skuldbelopp per förtroendevald har Centerpartiet de största skulderna.

Stora skulder drar upp snittet

Av samtliga skuldsatta politiker har drygt hälften skulder som understiger 98 000 kronor. Snittskulden ligger dock betydligt högre, omkring 364 000 kronor. Förklaringen är att ett fåtal mycket stora skulder drar upp genomsnittet.

En skuld hos Kronofogden uppstår när en person inte betalat sina räkningar och ärendet överlämnats till myndigheten för indrivning. Det kan handla om allt från obetalda fakturor till skatteskulder och underhållsstöd. För politiker kan en skuld hos Kronofogden få konsekvenser för förtroendet, även om det inte finns något formellt hinder mot att inneha politiska uppdrag.

Kronofogden har under flera år varnat för en ökad skuldsättning bland svenska folket. Antalet personer som är registrerade hos myndigheten har stadigt ökat, och vid senaste mätningen uppgick antalet till över 400 000 personer. Att skuldsättningen nu även återfinns bland landets förtroendevalda väcker frågor om hur partierna hanterar sina kandidaters ekonomiska situation.

Granskningen har genomförts genom att Kalla fakta begärt ut namn och personnummer på samtliga förtroendevalda i de tre valen, varefter en datakörning gjorts mot Kronofogdens register. Detta har möjliggjort en heltäckande kartläggning av skuldsituationen bland Sveriges politiker – en fråga som tidigare varit svår att få en samlad bild av.

Utvecklingen pekar på att skuldsatta politiker finns representerade på alla nivåer i samhället, från lokala kommunstyrelser till riksdagen. Flest skuldsatta återfinns bland ledamöter i kommunfullmäktige, följt av regionfullmäktige och riksdagen. Detta speglar i viss mån befolkningssammansättningen, men kan också ses som en indikation på att politiska uppdrag inte nödvändigtvis kräver en ekonomiskt stabil bakgrund.

Partierna har olika strategier för att hantera frågan. Vissa partier har interna riktlinjer för hur kandidater med skulder ska behandlas, medan andra saknar sådana. Den nya granskningen kan komma att öka pressen på partierna att ta fram tydligare riktlinjer för hur de hanterar kandidater med ekonomiska problem.