Stockholms stad lägger en halv miljard på nya träd

Stockholm ska möta ett varmare klimat med fler träd. Det rödgröna styret i Stockholms stad har beslutat att plantera 12 500 träd under mandatperioden. Beslutet bygger på den värmekartering som gjordes 2022 och som visar att staden i dag har cirka 180 värmeöar större än en hektar. Under värmeböljor kan temperaturen i dessa områden överstiga 35 grader. Enligt kommunens beräkningar bor 18 procent av stockholmarna i något av de utsatta områdena.

Värmeöar uppstår när asfalt, betong och byggnader absorberar solvärme under dagen och släpper ifrån sig den under natten. Städerna blir därför varmare än den omgivande landsbygden. I takt med att klimatet förändras väntas värmeböljorna bli både vanligare och mer intensiva, vilket gör frågan om grönska och skugga allt viktigare. Träd kan sänka temperaturen avsevärt i sin närmiljö, samtidigt som de tar upp dagvatten, förbättrar luften och skapar bättre förutsättningar för växt- och djurliv.

De områden som pekas ut i karteringen är framför allt hårdgjorda platser med stora asfaltsytor och torg. Östberga och delar av Järva nämns som exempel. I Järva är det inte grönskan som saknas överallt – Järvafälten är stora och öppna – men avsaknaden av träd gör att marken värms upp på ett annat sätt. Enligt Cindy Falquet Lindh, som presenterade satsningen, är syftet att hjälpa hela Stockholm, men med extra fokus på de stadsdelar där värmen är värst.

Hittills har kommunen planterat ungefär 2 000 träd om året. Många träd köps in från Tyskland. Det nya målet är cirka 3 000 träd per år, samtidigt som en större del ska födas upp inom kommunen. För att klara det vill staden starta en så kallad trädhubb – en odling där träd som passar för Stockholms klimat drivs upp – och en kommunal fröbank. Fröbanken ska ge möjlighet att bevara och föröka trädslag som tål stadsmiljöns förhållanden.

– Vi tänker att satsningen ska omfatta hela Stockholm för att vi vill hjälpa alla stockholmare mot värmeeffekten. Men det finns vissa delar där det ser sämre ut. Östberga bland annat, Järva också. För även om Järvafälten är gröna så är det inga träd där. Det hjälper inte mot värmen, säger Cindy Falquet Lindh.

En viktig del av arbetet är att väva in trädplanteringen i det löpande underhållet av gator och stadsmiljöer. Enligt Cindy Falquet Lindh ska kommunen framöver undersöka möjligheterna att plantera träd varje gång marken grävs upp, exempelvis vid ombyggnad av gator eller när trafiklösningar förändras. Det kan handla om allt från enkelriktningar till nya gågator. I samband med det ska gatorna fyllas med grönska, bänkar och andra inslag som gör staden mer uthärdlig under varma sommardagar.

En konsekvens blir att en del parkeringsplatser försvinner. Cindy Falquet Lindh pekar på Östberga som ett exempel där många platser i dag består av kala, betongtunga torg som skulle kunna byggas om. Just den typen av ytor räcker för att plantera träd, enligt henne.

Totalt avsätts 500 miljoner kronor för satsningen under mandatperioden. Var trädhubben ska placeras är ännu inte bestämt. Enligt Cindy Falquet Lindh behöver kommunen först undersöka vilka träd som är bäst lämpade för stadens klimat och hur de ska kunna odlas i tillräcklig skala.

Stockholms satsning följer en trend i flera europeiska städer, där trädplantering blivit ett allt vanligare verktyg i klimatanpassningen. Paris, Amsterdam och Köpenhamn har alla genomfört omfattande program för att öka andelen grönska, minska värmestress och skapa bättre stadsmiljöer. För plantskolebranschen innebär kommunala trädplanteringar en växande marknad. Samtidigt som staden nu vill öka den lokala produktionen minskar beroendet av import från Tyskland, som i dag är en av de stora leverantörerna till Stockholm.

Träd tar tid att etablera. De träd som planteras nu kommer i många fall att behöva växa i flera år innan de ger ordentlig skugga och kyleffekt. Därför handlar satsningen både om att möta dagens värmeöar och om att bygga upp en långsiktig kapacitet i staden. Genom att driva upp träd kommunalt kan Stockholms stad också styra vilka sorter som används och säkerställa att de klarar de växtförhållanden som väntas i framtiden.