Fyra misstänks för grovt fornminnesbrott i Stockholmsområdet

Fyra personer som gripits och anhållits misstänkta för grovt fornminnesbrott har släppts på fri fot, men förblir fortsatt misstänkta i utredningen. Händelsen uppmärksammas särskilt eftersom den inträffat i samma region där en av Sveriges största medeltidsskatter hittades förra året.

Gripandena skedde tidigt på tisdagen, och efter förhör beslutade åklagaren att anhålla samtliga fyra personer. På torsdagen meddelade dock kammaråklagare Josefine Lundström att de släppts, men att utredningen fortsätter med full kraft trots att de misstänkta nu är på fri fot.

Under utredningens inledande fas har polisen genomfört husrannsakningar hos de misstänkta personerna och tagit elektronisk utrustning i beslag. Åklagaren förklarar att beslutet att släppa de anhållna grundar sig på en bedömning av att förundersökningen kan fortgå även utan att de hålls frihetsberövade under den fortsatta utredningen.

Enligt domstolshandlingar ska de misstänkta brotten ha ägt rum på Mörkö utanför Södertälje, eller möjligen på annan okänd plats. Uppgifter som lämnats till Aftonbladet tyder på att ärendet rör en betydande skattfynd som upptäckts i området, men åklagaren vill av utredningstekniska skäl inte kommentera några detaljer kring innehållet eller det eventuella värdet av föremålen.

Brottstiden anges i förundersökningen sträcka sig från ett okänt datum fram till den 9 juni, vilket är samma dag som de fyra personerna greps. Tidpunkten för gripandet sammanfaller således med slutdatumet för den misstänkta brottsaktiviteten, vilket kan tyda på att polisen agerat på färsk information.

Området kring Södertälje har under det senaste året varit i fokus för arkeologiska fynd av exceptionellt värde. I augusti förra året gjordes en av de mest spektakulära upptäckterna i modern svensk arkeologisk historia när den så kallade Hörningsholmsskatten hittades utanför Södertälje. Denna skatt innehöll över 24 000 silvermynt tillsammans med 144 andra föremål från vikingatid och tidig medeltid.

Fynd av denna karaktär är sällsynta och har stort historiskt värde. Hörningsholmsskatten bedömdes vara så betydelsefull att Riksantikvarieämbetet valde att lösa in den för fyra miljoner kronor, en summa som betalades ut till upphittarna som ersättning. Detta visar på det ekonomiska värde som historiska fynd kan representera, förutom deras ovärderliga kulturhistoriska betydelse.

Kvinnan som gjorde det framgångsrika fyndet förra året beskrev sin upplevelse för DN i september. Hon befann sig fortfarande i ett tillstånd av chock över upptäckten och berättade att hon inledningsvis inte förstod omfattningen av sitt fynd. Hon trodde först att de glimmande föremålen i marken var gamla kapsyler från glasflaskor, en typ som användes förr i tiden.

Kammaråklagare Josefine Lundström är restriktiv med att lämna ut information om den pågående utredningen. Hon väljer att inte besvara frågor om huruvida det aktuella brottet har någon koppling till Hörningsholmsskatten eller andra kända fynd i området. Åklagaren hänvisar till förundersökningens integritet och behovet av att inte röja detaljer som kan påverka utredningen negativt.

När åklagaren tillfrågas direkt om det finns någon koppling till Hörningsholmsskatten uppger hon att hon medvetet valt att inte kommentera något av innehållet i förundersökningen. Denna sekretess är vanlig i pågående brottsutredningar där detaljer kan vara avgörande för att säkra bevisning och genomföra en rättssäker utredning.

Fornminnesbrott är en brottstyp som regleras i kulturmiljölagen och kan i grova fall ge fängelse i upp till två år. Brott kan omfatta allt från olovlig utgrävning av fornlämningar till olovlig försäljning eller export av kulturhistoriskt värdefulla föremål. I takt med att detektorer och annan teknisk utrustning blivit mer tillgänglig har även problematiken med olaglig skattletning ökat.