Kommun förbjöd kortkort och urringningar – fick backa

I september skickade Vindelns kommun ut ett dokument med riktlinjer för kläder och hygien till sina anställda. Dokumentet uppmärksammades först av Västerbottens-Kuriren och väckte snabbt debatt. Nu har kommunen valt att dra tillbaka riktlinjerna helt, efter att den juridiska grunden bedömts som för svag.

Enligt Katarina Häggström, hr-chef i Vindelns kommun, var det inte något enskilt personalärende som låg bakom initiativet. I stället handlade det om att chefer ville ha stöd i samtal med sina medarbetare.

– Chefer ville ha riktlinjer som ett stöd i dialog med sina grupper och med enskilda medarbetare ifall ett behov skulle uppkomma, säger hon.

Riktlinjerna innehöll bland annat krav på god hygien och på kläder som inte kunde uppfattas som politiska. Anställda uppmanades också att klä sig professionellt, exempelvis genom att undvika djupa urringningar och kjolar eller shorts som inte nådde till knäna. Men formuleringarna väckte frågor.

– Då kom följdfrågor: vad är egentligen en djup urringning och vem ska göra den bedömningen? säger Katarina Häggström.

De nya riktlinjerna fick stor uppmärksamhet i medier och möttes av både positiva och negativa reaktioner. Enligt hr-chefen fanns det de som tyckte att kommunen äntligen satte ned foten.

– Många ansåg att det här var något man kunde förvänta sig av medarbetare i offentlig sektor och sa ”äntligen, det är bra att Vindeln går före”. Men det fanns också kritiska röster, naturligtvis.

Efter uppmärksamheten drog kommunen först tillbaka riktlinjerna för en revidering. Bara några dagar senare valde man att slopa dem helt. Bedömningen var att de saknade tillräckligt juridiskt stöd.

– För att praktiskt kunna tillämpa dem på ett likvärdigt och rättssäkert sätt kunde det uppstå svårigheter. Därför valde vi att slopa dem, säger Katarina Häggström.

Mats Danielsson, vett- och etikettexpert, är förvånad över den bedömningen. Han menar att en riktlinje just är en riktlinje – alltså en beskrivning av vilka förväntningar arbetsgivaren har, inte en tvingande regel. Han påpekar att många arbetsplatser har både officiella och mer oskrivna regler för klädsel.

– En bra och välvårdad klädsel ger ökat förtroende. Så riktlinjer rent generellt tycker jag är bra, för de talar om vilken typ av klädsel som man ska bära på arbetsplatsen, säger han.

En återkommande fråga som Mats Danielsson får är om man får ha shorts på jobbet. Hans svar är att det är upp till varje arbetsplats att avgöra vad som passar. Men han tycker att det finns anledning att tänka efter.

– Om du till exempel ska träffa en miljöinspektör på kommunen och personen är klädd i ett par shorts och t-shirt, kanske det inte känns så förtroendeingivande. Men har personen jeans och en pikétröja så kanske det känns helt okej, säger han.

Han får också frågor om klädsel vid arbetsintervjuer och första dagen på ett nytt jobb. Då brukar han råda personer att fråga arbetsgivaren vad som gäller. På en kontorsarbetsplats kan man med fördel klä sig lite snyggare första dagen, menar han.

– Sedan kan du fråga dina kollegor om vad som förväntas av en klädmässigt. Är det ett jobb där du har arbetskläder så är det inga bekymmer, säger han.

Hans bästa råd är att vara sig själv inom ramarna för den klädsel som förväntas.

– Din arbetsplats är definitivt inte ett ställe där du är för att uttrycka din personliga stil. På arbetsplatsen utför du ett uppdrag mot en ersättning, säger Mats Danielsson.

I Vindeln finns i dag inga planer på att ta fram en ny klädpolicy. Men Katarina Häggström vidhåller att det hade varit bra att ha en, eftersom det var något som efterfrågades bland cheferna.

– Det är många arbetsgivare som har klädkoder för sina medarbetare och det är inget konstigt i det. Vi har ett uppdrag i offentlig sektor att vara professionellt klädda, säger hon.

Frågan om klädkoder på arbetsplatser har väckt debatt i Sverige tidigare. 2017 valde en manlig busschaufför i Umeå att bära kjol i protest mot att bussförare inte fick använda shorts under varma sommardagar. Det startades en namninsamling för att ändra reglerna, men bussbolaget behöll sina riktlinjer.

I Jönköpings län JO-anmälde en busschaufför länstrafiken av samma anledning. Där ändrades reglerna i stället så att shorts tilläts. Exemplen visar att frågan om vad som är lämplig klädsel i yrkeslivet är återkommande och känslig – inte minst i offentlig sektor där medarbetare möter medborgare i olika situationer.