Advokater: Internatmiljön kan bli en faktor i Sigtunamålet

Tre pojkar sitter häktade, misstänkta för bland annat grovt sexuellt ofredande på Sigtunaskolan, även känd som SSHL. På torsdagen anhölls ytterligare två pojkar med koppling till samma utredning. Samtliga nekar till brott, uppger deras försvarare.

Försvarsadvokaterna har valt en ovanlig ingång: de hävdar att pojkarna i viss mån är offer för en toxisk miljö på internatet. Enligt advokat Elin Ternert, som företräder en 18-åring misstänkt på sannolika skäl för olaga tvång och misshandel, kan målsägande och tilltalade vara samma personer i vissa fall. – Det är en kultur där det är svårt att skilja på vad som är rätt och fel, och där det är svårt för barn som kommer dit väldigt unga att hitta rätt, säger hon. Hon menar att vuxenvärlden bär ett stort ansvar, eftersom eleverna lever på skolan utan föräldrar.

Frågan är hur domstolen ser på ett sådant argument. Maria Rasmussen, lektor i straffrätt vid Uppsala universitet, förklarar att brottsbalken ger domstolen stor frihet att bedöma vad som är förmildrande omständigheter i varje enskilt fall. Enligt 29 kap. 1 § brottsbalken ska straffvärdet bedömas utifrån den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde inse samt vilka motiv han eller hon haft. Lagen anger inte specifikt vad som kan räknas som förmildrande. – Jag har svårt att tänka mig att domstolen skulle köpa en sådan argumentation i det här fallet, säger Rasmussen. Hon påpekar samtidigt att brott som begås inom en viss kultur i andra fall kan vara försvårande, exempelvis vid hedersrelaterad brottslighet.

Detta är inte första gången som frågan om internatkultur väcks i en svensk domstol. I januari 2025 larmades polis till Lundsberg i Värmland sedan äldre elever misshandlat yngre elever. Fyra elever dömdes senare till ungdomstjänst. Deras försvarare uttryckte då besvikelse över att pojkarna inte friats, och menade att de blivit ”internatstörda” och levt i en egen bubbla med egna regler. Den gången accepterade inte rätten argumentet i tillräcklig utsträckning för frikännanden.

I Sigtunafallet driver försvaret liknande teser. Henrik Olsson Lilja, som företräder en av två 18-åringar misstänkta för grovt sexuellt ofredande, grovt olaga tvång och grov misshandel, säger att hans klient var inne på sitt tredje år på skolan när han greps. – När man kommer som ung elev till en sådan här skola får man lära sig att anpassa sig till den särskilda hierarkin och de strukturer som finns, säger han. Han menar att detta är en högst relevant omständighet, även om det inte nödvändigtvis fritar från ansvar. – Ibland är det offer som begår brott också. Då händer det att domstolen har en mildare uppfattning om gärningen, tillägger han.

Hanna Lindblom, försvarare för en häktad 17-åring, uppger att hennes klient förnekar brott men har gjort vissa medgivanden ”inom ramen för sedvanan”. Hon uppmanar domstolen att, om det blir en huvudförhandling, ta till sig att även de misstänkta är offer i händelsen.

Målsägandesidan intar en helt annan hållning. Elisabeth Massi Fritz, som företräder en av målsägandena, skriver i ett mejl att ”ingen tradition eller sedvänka kan rättfärdiga allvarliga gärningar och våld”. Hon säger att hon kommer att vara mycket tydlig i frågan vid en kommande huvudförhandling. Henrik Olsson Lilja kontrar med att det är hennes roll som målsägandebiträde att föra den linjen, men att det skulle vara fel att inte lyfta fram miljöns betydelse. – Det behöver inte vara så att det fritar helt och hållet, men det är en omständighet som är viktig att lyfta fram, säger han.

Bakgrunden till utredningen är ännu inte helt klarlagd, men enligt uppgifter rör det sig om flera allvarliga händelser på skolans område under en tid. Sigtunaskolan är en av Sveriges mest anrika internatskolor, med elever från hela landet och utlandet. Skolan har tidigare kritiserats för en tystnadskultur, och en tidigare elev har beskrivit det som att eleverna styr skolan. Just den aspekten – att unga elever lämnas utan föräldrar och att vuxenvärlden har ett stort ansvar – lyfts nu av flera försvarsadvokater. Elin Ternert betonar att barnen inte har sina föräldrar på plats och att andra vuxna måste se till att eleverna förstår vad som är rätt och fel.

De tre häktade pojkarna nekar till brott, och även en av de anhållna nekar, enligt sin advokat. Den andra anhållna personens advokat vill inte uttala sig. Utredningen leds av åklagare, och det är ännu oklart när en eventuell huvudförhandling kan äga rum. Enligt rättsliga experter blir fallet vägledande för hur domstolar ser på sambandet mellan internatkultur och straffansvar. Det kommer att ställas mot de grundläggande principerna i brottsbalken: att varje gärning bedöms utifrån skada, insikt och motiv, men också utifrån de sociala sammanhang där den ägt rum.