Ett ovanligt rättsfall närmar sig sin upplösning i Skaraborgs tingsrätt i Skövde. I centrum står ett sambopar som i vintras fick sitt första gemensamma barn. Båda föräldrarna – en tvåbarnspappa och en mamma i 35-årsåldern – åtalades under hösten för synnerligen grov misshandel av den lille pojken. Enligt åklagaren är det pappan som ska ha utfört våldet, medan mamman åtalas för att hon som vårdnadshavare ska ha haft ett så kallat garantansvar utan att ingripa. Båda nekar till brott.

Det som gör fallet extra uppmärksammat är att pappan har en liknande historia sedan tidigare. Hans första son, i dag fem år, omhändertogs hösten 2021 när han bara var tre månader. Pojken hade då andningssvårigheter, blåmärken, skallfrakturer och sex benbrott. Förvaltningsrätten ansåg att skadorna sannolikt orsakats av yttre våld, men förundersökningen lades ner 2022. Dåvarande kammaråklagare Ylva Lundgren motiverade beslutet med att barnet var prematurt och att uppsåt inte kunde styrkas. En läkare ska dock ha uttryckt förvåning över nedläggningen till socialtjänsten. Pappan avsade sig senare vårdnaden om pojken, som i dag bor i ett familjehem.

Fyra år senare flyttade mannen till Skövde och inledde en ny relation. Parets son föddes i vintras och allt såg till en början normalt ut, enligt vad personal på barnavårdscentralen (BVC) uppgett i förhör. I april, när pojken var två månader, noterade de att huvudet vuxit snabbt och att han kräktes kraftigt. Kort därefter sökte föräldrarna vård på Skaraborgs sjukhus, där läkare hittade flera benbrott och allvarliga skallskador.

Pappan greps redan på sjukhuset. Det skedde efter att en vän till mamman, som skjutsat familjen till akuten, i smyg berättat för en sköterska att pappan tidigare varit misstänkt i ett liknande fall. Även mamman hämtades till förhör. Båda häktades i april.

Centralt i åtalet är ett 24 sidor långt rättsintyg från Rättsmedicinalverket. Där slås fast att pojkens skador varit livshotande och att de sammantaget tyder på trubbig accelerations- och decelerationsvåld, såsom skakning. Pappans advokat Christin Hofbauer menar att åtalet bygger på felaktiga bedömningar. Hon pekar på en omdiskuterad teoribildning bland barnläkare, där vissa ifrågasätter den så kallade triaden – blödningar i hjärnan, näthinneblödningar och tecken på hjärnpåverkan – som ett säkert tecken på skakvåld. ”Man kan helt enkelt inte utesluta andra skäl”, säger advokaten, som varnar för en ”häxjakt på stackars föräldrar”. Hon försvarade pappan även i utredningen om den första sonen.

Rättsfallet har också väckt frågor om hur information om misstänkt barnmisshandel sprids mellan myndigheter. När pappan flyttade till Skövde fördes ingen information vidare från den kommun där den första pojken föddes. Kammaråklagare Mia Djerf, som lett utredningen, konstaterar att det inte skedde något informationsutbyte mellan kommunerna och att ”så ser systemet ut”. Pojkens målsägarbiträde Ellen Hagrup Grimlund tycker att det borde finnas varningsrutiner vid så allvarliga misstankar, men inom ramen för sekretessen. Samtidigt medger hon att frågan är svår, eftersom den första utredningen lades ned och föräldrar inte ska belastas utan fällande dom.

Även pappans advokat ser problem med en sådan ordning. ”Ska man sätta något slags förbud för att skaffa barn då? Blir man inte dömd är man oskyldig. Då kan ju inte kommunikation finnas mellan myndigheterna. Där skulle vi gå över vår rättssäkerhet”, säger Christin Hofbauer.

Socialtjänsten i kommunen där den första pojken föddes uppger att det inte finns någon generell mekanism som gör att en socialtjänst automatiskt får veta att en person som varit aktuell i en annan kommun senare får barn igen. Inom Västra Götalandsregionen, där BVC-mottagningar drivs av Närhälsan, finns dock en riktlinje som säger att uppgifter i vissa fall kan lämnas ut till skydd för ett väntat barn. Skövde kommun bekräftar att orosanmälningar kan överföras vid flytt om det redan finns känd oro, men att det förutsätter vetskap om att en familj väntar barn.

Åklagaren Mia Djerf ifrågasätter inte beslutet att lägga ner den första utredningen. Hon har haft möjlighet att återuppta den, men har gjort en liknande bedömning som sin kollega. Samtidigt säger hon att hon har svårt att bortse från att skadebilderna är så lika. ”Vad är oddsen för att samma pappas barn kommer till sjukhus med sådana skador när de också har olika mammor?” frågar hon sig.

Den nu aktuella pojken har en skyddad placering i ett familjehem. Enligt uppgifter till DN finns kvarvarande hjärnskador, men de läker och han mår ”efter omständigheterna okej”. Målsägarbiträdet Ellen Hagrup Grimlund har yrkat 200 000 kronor i kränkningsersättning, en ovanligt hög nivå som hon efter samtal med Brottsoffermyndigheten anser måste bryta ny mark. Åklagaren har yrkat på elva års fängelse för pappan och sju och ett halvt års fängelse för mamman. Pappan, som även är åtalad för våldtäkt och kränkande fotografering mot en annan kvinna, är sedan tidigare ostraffad. Den rättspsykiatriska undersökningen har inte funnit att han lider av en allvarlig psykisk störning. Domen ska meddelas den 11 november.

Dela.

15 kommentarer

Leave A Reply