USA inför sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Beskedet kommer från utrikesminister Marco Rubio, som i ett uttalande säger att Washington ska förbjuda transaktioner med domstolen, strypa dess resurser och lamslå verksamheten.
– Vi kommer att förbjuda transaktioner med den laglösa domstolen, strypa dess resurser och lamslå verksamheten, säger Rubio.
Sanktionerna får praktiska konsekvenser för domstolens arbete. Enligt Reuters kan amerikanska banker komma att tvingas stänga konton och mjukvaruföretag avbryta samarbeten med ICC. Företag och privatpersoner med affärsrelationer till domstolen får ett halvår på sig att avsluta dessa relationer. Det innebär att domstolen, som är baserad i Haag, riskerar att förlora tillgång till finansiella tjänster och teknik som är nödvändig för den dagliga verksamheten.
Beskedet kom bara timmar efter att Navi Pillay, en av domstolens tidigare domare, tilldelades Nobels fredspris. Nobelkommittén sade i sin motivering att priset vill uppmärksamma internationella rättsliga institutioner i en tid då domare och domstolar utsätts för politiska påhopp. President Donald Trump delade på fredagen ett inlägg på sociala medier som kritiserade valet av årets pristagare.
ICC bildades 2002 och är den första permanenta internationella domstolen med uppgift att lagföra krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Domstolen bygger på Romstadgan, som 125 länder har anslutit sig till. USA är inte ett av dessa länder och har länge varit kritiskt till domstolen. Kritiken har bland annat handlat om att domstolen skulle vara politisk.
Trumpadministrationen har tidigare infört sanktioner mot företrädare för ICC. De senaste åren har Washington också fördömt domstolens arresteringsorder mot israeliska politiker, däribland premiärminister Benjamin Netanyahu, med anledning av krigföringen i Gaza. Även en numera nedlagd utredning om amerikanska soldaters agerande i Afghanistan har ifrågasatts av USA.
ICC självt ser sanktionerna som en attack mot den internationella rättsordningen. Enligt AP kallar domstolen beslutet för en attack mot den internationella ordningens grunder och principen om att ingen står över lagen. Domstolens ordförande Tomoko Akane har bett de 125 medlemsländerna om stöd efter Vita husets besked.
Samtidigt uppmanar Marco Rubio USA:s allierade att införa liknande åtgärder mot ICC. Många av dessa länder är själva medlemmar i domstolen.
– USA kommer oavsett att fortsätta sitt arbete för att montera ned ICC, bit för bit, tills amerikaner inte längre hotas, säger Rubio.
Enligt utrikesministern ska sanktionerna ge domstolen och dess medlemsstater en möjlighet att bemöta USA:s farhågor.
EU-kommissionen säger i ett uttalande att man kommer att arbeta för att säkerställa att domstolen kan fortsätta sin verksamhet. Nederländernas premiärminister Rob Jetten instämmer i det. Enligt Reuters säger Jetten att det fortfarande finns en möjlighet till förhandling med USA.
Krisen kring ICC väcker bredare frågor om den internationella rättsordningens framtid. Att en av FN:s säkerhetsråds permanenta medlemmar öppet arbetar för att montera ned en internationell domstol sätter press på både EU och andra medlemsländer. Samtidigt har Nobelkommittén valt att lyfta fram en försvarare av internationell rätt. Kontrasten mellan fredspriset och sanktionerna illustrerar den allt hårdare striden om domstolens roll i världspolitiken.
