Ledarfigurer på fotbollsläktare arrangerade gruppslagsmål – döms till fängelse

Med klubbliknande matchställ, MMA-inspirerade handskar och ansikten insmorda med vaselin. Uppgjorda på ensligt belägna gräsplättar, med egna ”domare” och ”sjukvårdare” på plats. När ”matchen” är över skakar deltagarna hand och tackar varandra för en god kamp.

Så har organiserade gruppslagsmål, eller ”box” som de kallas, gått till inom vissa falanger av fotbollsklackarna i Göteborg. På onsdagen kom domen i Göteborgs tingsrätt mot sex personer med koppling till supportergruppen Wisemen, knuten till IFK Göteborg.

Målet kretsar kring en 35-årig och en 30-årig man som uppträtt som ledarfigurer för Wisemen och dess ungdomsgrupp Göteborg Youth Firm (GYF). Den äldre åtalades för misshandel och för att ha involverat underåriga i brottslighet – ett brott som blev straffbart först 2023. Den yngre åtalades för misshandel. Därutöver åtalades fyra unga män, i dag 19 och 20 år gamla, för olika misshandelsfall.

Slagsmålen ägde rum på flera platser i södra och västra Sverige under 2023 och 2024: i Norrahammar söder om Jönköping, i Hova i Gullspångs kommun, vid Skara Sommarland, i Munkedal och i Bollebygd. Vanligtvis ställde ett tiotal personer upp i varje ”lag”. Utrustningen var påfallande genomtänkt – klubbfärgade dräkter, handskar av den typ som används inom MMA och vaselin i ansiktet för att minska skadorna.

Bevisningen mot de åtalade var omfattande. Polisen säkrade filmer och stillbilder från beslagtagna telefoner, material som deltagarna själva publicerat i sociala medier. Hundratals chattmeddelanden stärkte bilden av välorganiserade tillställningar som hölls hemliga för utomstående.

I polisförhör svarade de åtalade i princip ”inga kommentarer”, men i rättssalen valde de två äldre männen att förklara sig. 35-åringen beskrev sig som en domare snarare än en deltagare.

– Som domare medlar man och ser till att det följs vissa regler. Jag för vidare information, jag medlar mellan grupperna, men jag instruerar inte vem som är med eller vem som ska göra vad, sade han.

I ett inlägg i sociala medier hade han dock skrivit ”lite förfest inför matchen i går. Wisemen gick segrande efter två minuter”, och på bilder syntes han dirigera förloppet under en match.

Försvarets linje var att det inte rörde sig om misshandel utan kampsport. 35-åringens advokat, Sina Safashad, hänvisade till lagen om vissa kampsportsmatcher och menade att deltagarna samtyckt till våldet.

– Det min klient gjort har skett inom ramen för idrottsutövande. Det har funnits ett samtycke från de som deltagit, sade Safashad.

Han åberopade även social adekvans, en rättslig grund som kan göra handlingar straffria om de anses allmänt accepterade, och jämförde med slagsmål i hockeyrinkar.

Kammaråklagare Mats Ihlbom, som lett utredningen, tillbakavisade resonemanget.

– Det här våldet är inget som man kan samtycka till, det har passerat den gränsen och är straffbart. Här slår och sparkar man mot liggande person, sade han.

Polisen i Göteborg har sett målet som viktigt att driva. Enligt ett pm har Wisemen ett påtagligt våldskapital, och gruppslagsmålen fungerar som en inkörsport för unga som vill kvala in i gruppen. Wisemen har sin hemvist högst upp på Kommandobryggan, den norra ståplatsläktaren på Gamla Ullevi. Där, menar polisen, knyts relationer och unga socialiseras successivt in i grövre kriminalitet.

Safashad avfärdade bilden av Wisemen som en våldsgrupp.

– Det är en supportergrupp, den bidrar till god stämning på matcher. Wisemen bjuds också in av IFK Göteborgs ledning till samtal och har i regel en god relation till polisen, hävdade han.

Tingsrätten gjorde en annan bedömning. 35-åringen dömdes till fem månaders fängelse för misshandel och involverande av underårig i brottslighet. ”Brottslighetens art och hans återfall i samma typ av brottslighet leder till att påföljden ska bestämmas till fängelse”, skriver tingsrätten. 30-åringen dömdes för misshandel och grovt olaga integritetsintrång till sju månaders fängelse. Två av de yngre männen fick skyddstillsyn och två fick villkorlig dom med samhällstjänst.

Tingsrätten avfärdade också kampsportargumentet. Även om striderna uppvisade vissa likheter med kampsport, som förekomsten av skyddsutrustning, kan de inte likställas med en idrottsaktivitet. Rätten pekade på att sammandrabbningarna förlagts till undanskymda platser, att chattar visat en uttalad ambition att hemlighålla arrangemangen och att deltagarna maskerat sig.

”Vissa regler tycks visserligen ha iakttagits, men i jämförelse med organiserade idrotter har dessa varit högst begränsade. Utredningen ger inte stöd för att det skulle ha funnits ett regelverk eller en organisation som tryggade en godtagbar säkerhet för deltagarna”, skriver domstolen, som konstaterar att gärningarna varken varit försvarliga eller tillåtna med stöd av social adekvans.

Domen innebär ett tydligt ställningstagande mot den typ av organiserat supportervåld som vuxit fram i Sverige under senare år, och torde bli vägledande för hur liknande fall bedöms i framtiden.